Tony Skoog, Kommunal Mitt

Tony Skoog är ombudsman för Kommunal Mitt som är aktuella i en process där Region Gävleborg nu vill införa slumpmässiga alkohol- och drogtester på personal. Kommunal och andra berörda fack är emot beslutet. Här följer hans kommentarer:

Mina reflektioner kring en ökning är utifrån att arbetsgivaren vill i ett tidigare skede upptäcka personer med drogproblem. Men samtidigt så är det inte ett nytt problem att det existerar personer med drogproblem på våra arbetsplatser, det har det gjort i många år tidigare. Orsaken till en ökning kan bero på många olika saker att t.ex. det är ett ”enkelt” sätt för en arbetsgivare att upptäcka drogproblem hos anställda. Men det innebär inte att ett positivt utslag är lika med att personen har problem med droger.

Det kan även vara så att SKL:s  möten där chefer för hela Sveriges kommuner och landsting träffas, så kan det diskuteras och spridas utifrån de träffarna.

– Vad vill man uppnå med drogtestning och hur vet man att man får måluppfyllelse? Dvs bättre säkerhet, bättre hälsa, bättre arbetsmiljö osv. Frågan är motiverad men svår att svara på, svaret finns nog lite i själva frågeställningen. Det är så att arbetsgivaren ”rättfärdigar” sin motivering till att införa slumpmässiga tester. Det finns ingen statistik vad jag vet som genomförs i detta, om det är så har det inte kommit till vår kännedom.

– Ni är inte emot tester i regionen som nu vill införa slumpmässiga tester men är tveksamma till att integriteten skyddas. Beskriv gärna era resonemang i detta sammanhang. Det är riktigt att kommunal Mitt ställde sig oenig denna fråga, vårt huvudsyfte var just integriteten för våra medlemmar, att den ska kunna säkerställas. Samt hur hanteras jag som person och även min integritet vid ett positivt svar. Det är som jag tidigare har beskrivit att om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?

Kan säga att Kommunal är emot generella slumpmässiga eller enskilda alkohol och/eller drogtester eller gentester av personal. För att vi ska gå med på t.ex. blåsskåp så ska följande vara uppfyllt av arbetsgivaren:

– Förhandlad drogpolicy med rutiner vid upptäckt av missbruk

– Tillförlitlig utrustning som kalibreras i tillräcklig utsträckning

– Formerna för testet. När, var och hur?

– Urin/blodprov ska tas av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal.

– Proverna ska ske under betryggande former och analyseras på laboratorium som är ackrediterat enligt lagen om teknisk kontroll.

– Analyser får inte innehålla överskottsinformation.

– För att annan än den som testats ska få del av provresultatet krävs att den som testats samtycker.

När det gäller att proven är positiva så kommer naturligtvis Kommunal in när det gäller rehabilitering och även i en förlängning när det eventuellt går till arbetsrättstillämpning utifrån anställningsavtalet.

 

Annett Olofsson, LO-TCO Rättsskydd

Annett Olofsson är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, här följer hennes kommentarer:

LO-TCO Rättsskydd AB är fackens egen juridiska byrå. Juristerna på arbetsrättsenheten företräder alla LO-förbund och en handfull TCO-förbund i arbetsrättsliga tvister samt ger rådgivning och utbildning i arbetsrätt.

I våra tvister, men också i vår rådgivning, dyker frågor om drogtester upp allt oftare. Den utveckling avseende antalet drogtester i arbetslivet som beskrivs av Missbruks-laboratoriet och EDTS bekräftar vårt intryck av att antalet drogtester i arbetslivet har ökat samt att sådana tester används i allt fler branscher. Allt oftare testas också arbetstagare som inte har arbetsuppgifter där det är befogat med drogtester.

Det finns t.ex. landsting som infört slumpvisa drogtester för alla anställda. Utvecklingen drivs på av att det numera är både enkelt och billigt för arbetsgivarna att drogtesta.

Från fackligt håll har man under lång tid framfört att frågan om drogtester och andra kontrollåtgärder i arbetslivet måste regleras i lag. I brist på lagstiftning bestäms rättsläget av ett antal domar från Arbetsdomstolen.
Enligt vår mening har Arbetsdomstolen i dessa domar inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till arbetstagarnas rätt till skydd för sin personliga integritet.

Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan. Med rimlig balans menas en betydlig uppstramning av arbetsgivarnas rätt att drogtesta. Sådan rätt ska bara föreligga när det finns ett tungt vägande intresse.

Med lagen om offentlig anställning som förebild ska en arbetsgivare endast ha rätt att drogtesta arbetstagare som har sådana arbetsuppgifter att brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom.  

Gunnar Wärngård, EDTS

Gunnar Wärngård är sjuksköterska och arbetar för EDTS som bla tillhandahåller provtagningstjänster till arbetslivet. Här följer hans kommentarer:

Det har blivit mer nyanserat resonemang kring hur man ska arbeta drogförebyggande ute på arbetsplatserna med just drogtesterna. Tidigare ifrågasattes testerna oftast utifrån integritetsaspekten men idag vet våra kunder och fler att testerna utförs med noggrant integritetsskydd. Tillförlitligheten till EDTS blir på så sätt stor vilket gör att allt fler vill ha våra tjänster.  

När jag började för 10 år sedan genomförde EDTS knappt 10 000 tester per år, nu har vi mer än fördubblat detta till nästan 23 000 slumpmässiga alkohol- och drogtester per år.

Fler och fler har blivit mer positivt inställda till vårt förebyggande arbete. Vi utför inte enbart tester vi hjälper även företag med drogpolicy och utbildning. Att vara väl insatt i hur alkohol- och missbruksbeteenden ser ut gör att arbetsplatserna med större sannolikhet också vågar agera när problem uppstår. Med andra ord, drogpreventionen måste pågå hela tiden inte bara när vi kommer och gör tester.

Slumpmässiga drogtester brukar jag likställa med vägkameror vid bilkörning. För varje gång du passerar en kamera påminns du om att du ska hålla koll på hastigheten. Samma sak med våra slumpmässiga tester, varje gång vi kommer ut och genomför ett uppdrag påminns de anställda om att företaget har en drogpolicy som säger att det ska vara alkohol- och drogfritt på arbetsplatsen. Påminnelserna får oss att tänka till och också förhoppningsvis ändra beteende, framförallt de som är i riskzon.

EDTS har stor bidragande orsak till ökningen eftersom vi idag arbetar med fler branscher än för 20 år sedan. När verksamheten startade med slumpmässiga tester var det framförallt inom transportsektorn. Idag är vi verksamma också inom industri-, kraft-, logistik- och byggföretag plus även några ytterligare branscher.

Vilka är era erfarenheter hur proverna fördelas, dvs nyanställningstester, slumpmässiga eller vid misstanke? EDTS utför mestadels slumpmässiga alkohol- och drogtester alltmedan företagshälsovården mestadels gör nyanställningstester, misstanketester samt tester för rehab-uppföljning.

– Hur tycker ni att ett gott förebyggande arbete i arbetslivet effektivast ser ut? Arbetsplatserna ska arbeta förebyggande framförallt genom att skaffa sig mer kunskap i detta kluriga ämne.  Engagerade nyckelpersoner (HR, chefer, arbetsledare, fackliga representanter, skyddsombud, miljösamordnare) har här ett stort ansvar att visa sig som föredömen på arbetsplatserna. Att våga bry sig om en anställd som inte mår bra är en självklar handling vare sig det handlar om alkohol- och drogproblem eller någon annat psykosocialt problem. Jag eftersträvar att fler arbetsplatser arbetar mer relationsorienterat och också väger in dessa arbetsmiljöfrågor i sina måluppfyllelser och resultat.