Svar om drogtester

Röster om narkotikan

Här publicerar vi en sammanställning av svaren om drogtester i arbetslivet som genomfördes under slutet av 2020.
Totalt fick vi in 110 svar.

Vi lovade att återkomma med en redovisning av svaren och kommentarer till svaren. Dock kom sjukdom emellan som gjorde att detta var omöjligt. Därför publicerar vi nu svaren på sidan och planerar att återkomma med en pdf med kommentarer och kopplingar till forskning.  Resultaten har fortfarande bäring på frågorna även idag.

Vi ställde upp en rad av frågor om drogtester i arbetslivet riktade till chefer och HR- personal inom privat och offentlig sektor. På inget sätt gör vi anspråk på vetenskaplighet i enkäten, däremot att få vissa indikationer på hur man ser på drogtestandet på arbetsplatserna och på så sätt bidra till de interna diskussionerna på arbetsplatserna. 

Frågorna skrevs i Google formulär med i vissa fall flervalssvar plus öppna kommentarer och lades ut med länk till frågorna på vår hemsida och genomfördes till största delen under hösten 2020.

Inbjudan till att besvara frågorna skickades via mail till chefer och HR-personal från söder till norr i landet, med betoning på söder. Sökning på företag gjordes i kommunernas företagsregister och på regionernas och kommunernas hemsidor. Inbjudan till att delta lades även ut på Facebook, LinkedIn och Twitter.

Är du chef eller HR
Arbetar du för?
Hur många anställda?
Existerar bruk hos medarbetare?
Hur ser du på narkotikaanvändningen i arbetslivet?
Har ni en policy?
Drogtestar ni?
När drogtestar ni?
Vilket är mest vanligt?
Vilka droger testar ni för?

FRÅGA: Vi vill be dig kort beskriva målsättningen med företagets/verksamhetens drogtester. Vad vill ni uppnå?

En drogfri arbetsplats

Nolltolerans

Nolltolerans mot droger

Frisk arbetsplats

Testar inte

Drogfri arbetsplats

En ren arbetsplats

Nolltolerans

Trygghet och hälsa

Som del i rehabiliteringen.

Vi ska ha en drogfri och trygga verksamheter

En säker arbetsmiljö, både för individ och omgivningen

Få misstanke bekräftat för att kunna jobba med att rehabilitera.

Vi testar ej.

Testar endast vid konkret misstanke. Vill uppnå avvänjning / medarb. bli drogfri

Narkotikafritt företag

Trygg arbetsmiljö, friska och välmående medarbetare

Vi arbetar med kund där drogtest är krav för tillträde.

Syftet med testet är att vid misstanke om påverkan bekräfta/förkasta att en medarbetare är påverkad alternativt vid rehabilitering, håller sig drogfri.

Att inte rekrytera personer som har ett narkotikamissbruk och att de som missbrukar inte söker tjänsterna

Vi testar enbart om vi skulle misstänka att någon var påverkad

X

Då Narkotikan dels är en risk för den enskilde men även för kolleger kunder och medtrafikanter är vi måna om att försöka hitta detta när vi misstänker användning av det. sedan är det en risk för bolaget då narkotika oftast innebär att brukaren kommer i kontakt med kriminella organisationer.

HR vill införa drogpolicy men avsäga sig rehabansvaret samt grund till avsked

Bekräfta drogfrihet efter behandlingsinsatser, upptäcka nya fall

Inga droger skall användas.

Säker och trygg arbetsplats

Stävjar allt missbruk och har ett absolut krav på drogfrihet under arbetstid.

En drogfri arbetsplats samt stöd och hjälp till individen.

säkerställa att personal ej är påverkad av droger på jobbet samt i rehabiliterande syfte.

Klarlägga missbruk och säkerställa rehab

Drogfri arbetsplats

En drogfri arbetsplats.

Att anställda inte tar droger

Vi testar endast om det finns misstanke och då i samråd med den misstänkte och i samband med annat stöd och hjälp tex genom företagshälsa

Att få personen att inte använda droger, så att hen kan arbeta.

Vi har aldrig haft den misstanken hos anställda

Kontroll

Drogfritt företag

Att ingen anställd har ngt i sig främst under arbetstid.

För att säkerställa arbetsmiljön och våra omsorgstagares säkerhet så kan vi drogtesta personal som kommer till arbetspass och misstänksvara påverkade av alkohol

Uppmaning om avhållsamhet och på sikt helt avsluta droganvändning

För att vi arbetar i stundtals farliga miljöer samt kör bil i tjänst.

Hjälpa medarbetaren att sluta

som en del i rehabilitering

Att anställda inte har ett aktivt drogmissbruk

har inga regelbundna drogtester

En säkrare arbetsplats

En drogfri arbetsplats och tidigt stöd till de medarbetare som behöver det

En säker arbetsmiljö.

Nolltolerans av narkotika

Trafiksäkra förare

Få bekräftat misstanke alternativt fria medarbetare från misstanke

Har inga tester

En drogfri och säker arbetsplats

Inga droger alls

Friska medarbetare som gör ett bra jobb för våra kunder.

Gör inga tester.

Personal som mår bra

Rehabilitering av missbruk/alkoholism.

Målsättningen är att rehabilitering och testning ska ge resultatet fri från droger.

Drogfri fysisk och psykisk arbetsmiljö för alla våra medarbetare

Att våra arbetsplatser ska vara säkra och fria från droger

Ej drogpåverkan på arbetstid (ökad risk för olyckor etc). Även möjlighet att kunna stötta medarbetare på bästa sätt.

Vår organisation har absolut krav på drogfrihet inkl. alkohol

Målsättningen (antar jag) är en drogfri arbetsplats

Säker arbetsmiljö för den enskilda individen och kollegor runt omkring, god hälsa, gott arbetsgivar- och leverantörsrykte, effektivitet

Eftersom min arbetsplats är inom vård- och omsorg, där det kan vara lätt att få tag i läkemedel från patienten. Det finns risker och konsekvenser om personal tar ifrån en utsatt person som är i stort behov av sina läkemedel. Vi vill att det inte tas/stjäls från patienter som är i stort behov av sina läkemedel.

Gör enbart tester under pågående rehabilitering.

Inga droger

Förebygga användning och tydliggörande vid användning

En god arbetsmiljö är alla mår bra. Säker vård och omsorg.

Identifiera missbruk för att kunna hjälpa medarbetaren med rehabilitering. Försöka få medarbetaren att sluta för att kunna behålla anställningen och må bra.

Identifiera personer som nyttjar droger så att vi kan låta bli att anställa dem samt i rehabiliteringssyfte. Det kan också vara aktuellt i samband med misskötsamhet.

Fånga upp personer med drog eller alkoholproblem för att kunna sätta in rehabilitering

Vi testar inte

Drogfri arbetsplats

En säker och trygg arbetsmiljö för såväl den enskilde som övriga medarbetare på arbetsplatsen

Vi tittar på att införa slumpmässiga tester då vi ur ett säkerhetsperspektiv arbetar för en drog och alkoholfri arbetsplats

Jag känner inte till att vi gör detta. Men när vi har medarbetare med alkoholproblem gör vi alkotester.

Säkerhet eftersom vi hanterar maskiner

Bekräfta misstanke och kunna påbörja ev rehab

En drogfri arbetsmiljö

Att se om personen använder någon narkotika och i så fall får personen rehab/behandling för att kunna vara drogfri och klara av sitt arbete samt behålla sin anställning

Säker och trygg omsorg kring boende/omsorgstagare samt säker och trygg arbetsmiljö för alla medarbetare

En säker arbetsplats och även möjlighet till att få hjälp med eventuella drog eller alkoholproblem

En säker arbetsplats

Vi gör normalt inga tester. Vi har inte behövt det än.

Skapa trygga arbetsplatser med bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv

Vi tar inga drogtester än tyvärr

Att skapa en god och säker arbetsmiljö som är fri från bruk som ger negativa konsekvenser för den enskilde och verksamheten

Att ingen ska bruka alkohol eller droger i arbetet. Många arbetar i en farlig miljö och kan skada tredje man.

En säker arbetsplats för alla samt avhjälpa beroende för drabbad.

 

Uppnår ni er målsättning?
Rutin vid positivt drogtest
Rutin vid vägran
Polisanmäler ni positiva drogsvar

FRÅGA: Behandlas narkotika annorlunda än alkoholproblem i företaget/verksamheten enligt dig? I så fall hur?

Nej

Nej.

nej

Ja droger är kriminellt Och behandlas hårdare.

Nej

Inte idag

Vid användning av alkohol finns bättre grund att stå på. Narkotika anses nog fortfarande som ”ovanligt”

vet ej

ja, droger är olagligt

Klassas ej som sjukdom, det föreligger således inget rehabansvar.

Ja, vi alkohol erbjuder vi stöd och rehabilitering, men inte vid narkotikamissbruk

Vet ej

Samma policy

Skulle det nog göra

Har rehab ansvar vid alkoholmissbruk.

Ja vi rehabiliterar ej personal som lämnar positivt drogtestsvar.

Ja, alkoholproblem behandlas i enligt rehabiliteringsrutin i kombination med misskötselrutin och narkotikamissbruk utifrån främst misskötselrutin och om misskötseln inte anses så allvarlig att det påverkar anställningen så kan även ett arbete med  rehabiliteringsinsatser bli aktuella.

Ja. Narkotika är en olaglig drog kontra alkohol

X

ja alkolism är en sjukdom som skall vårdas. Andra droger är olagliga i Sverige och utgör därför ett brott i alla fall under något steg av nyttjandet.

Inte idag, men man ändra med följd att vill inte längre ta rehabilitering ansvar, satt avsked medarbetare

Ja, då narkotika är olagligt

Ja, med hänsyn till att det är olagligt

Nej, ganska likvärdigt.

Egentligen inte men det är svårare att upptäcka så därför kanske vi är sämre på att fånga upp missbruk av narkotika. Vi är överlag sämre pålästa helt enkelt.

Vet inte

Ja om det är tex cannabis så får personen inte vara i tjänst tills den kan uppvisa negativt prov.

LIka

Inte enligt vår alkohol och drogpolicy

Inget rehab ansvar

Nej, det är lika stort problem. Svårare att upptäcka narkotika anser jag.

Vi kan ej testa för narkotika

Narkotika kan polisanmälas då det är olagligt att bruka. Inte samma sak med alkohol vilket gör att åtgärderna också blir skarpare vid missbruk av narkotika.

Ser allvarligare på narkotikamissbruk än alkohol. Alkoholproblem ses mer som en sjukdom.

Båda är allvarliga

Till viss del.

Ja, narkotika anses som allvarligare.

Fortfarande för lite diskussion

ja

Narkotikan hamnar något vid sidan av alkoholen

Nej, vi har samma rutin och policy

Ja, anser inte oss ha samma rehabansvar vid droger som vid alkohol.

Nej vi erbjuder behandling till både uppvisad drog- och alkoholberoende

Ja

Än så länge har vi inte haft konstaterat narkotikapåverkad under arbetstid. Men min uppfattning är att narkotika anses som värre än alkohol generellt.

Nej ingen skillnad

vi hanterar alla droger på samma sätt, där inkluderar vi alkohol

Narkotika är olagligt, inte alkohol. Båda är förbjudet på arbetsplats.

Ja, vi har större fokus på alkohol i och med alkomoduler i bilarna. Det är också ”lättare” att arbeta med alkohol eftersom det i större utsträckning är något som alla har en relation till. Det är lättare med illegala droger – där finns ingen gråzon – men svårare med mediciner där det är svårt att bedöma om en medarbetare har t.ex. en överkonsumtion av en receptbelagd drog, och svårare när mediciner inte längre har röda trianglar utan det är bedömningssak – kan man utföra sitt arbete när man tar denna medicinen eller inte?

De är jämställda med varandra

Ja, där har arbetsgivaren ett annat rehabiliteringsansvar.

Nej. Hanteras lika.

Ja, det finns hårdare direktiv kring narkotika.

I ett skarpt läge hanteras det annorlunda

Har inte haft någon med drogproblem, enbart alkoholproblem, min uppfattning är att vi erbjuder samma hjälp, men jag har som sagt ingen erfarenhet av drogproblem i arbetslivet.

Vi testar inte men upplever inga problem

behandlas inte annorlunda än alkohol

Ja, vi har en lite mer utvecklad dok rutin för alkohol än narkotika.

Alkohol behandla som sjukdom, narkotika som ett brott

Både ja och nej. Alkohol anses mer vanligt och därmed lättare att hantera själv som chef/arbetsledare kanske

Kan ej svara på detta då ingen av mina medarbetare har varit misstänkt narkotika påverkade.

Finns mindre tolerans mot narkotika än alkohol eftersom det sistnämnda ses som en sjukdom. Med mindre tolerans menar jag att visar inte medarbetaren en vilja att delta i sitt behandlingsprogram och flera gånger återfaller i sitt missbruk avslutas anställningen oftast.

Nej rutinen ser likadan ut

Ja, oftast koppling till brottslig handling (innehav)

I princip behandlar vi det likvärdigt

Ja, eftersom vi handhar narkotikaklassad medicin

Det behandlas på samma sätt

Ja, alkoholproblem hanteras med rehabilitering, narkotika är olagligt

Det är inte samma rehabansvar, narkotika är olagligt och kan därför behöva hanteras ”hårdare” utifrån det.

 

Undersökning om drogtester i arbetslivet

Undersökning drogtester i arbetslivet

Möjligheten att svara på enkäten stängdes den 12 oktober

Ett stort tack till er som svarat på enkäten. Över 100 svaranden har bidragit till underlaget.
Nu vidtar arbetet med att sammanställa svaren och koppla detta till befintlig kunskap på området. Vi har även vänt oss till experter på olika områden som facklig organisation, forskare med mera för att om möjligt få kommentarer på indikationerna.
Vi beräknar att detta är färdigt årskiftet 20/21.

Läs gärna vårt uppdaterade inlägg om ökningen av drogtester i arbetslivet här
Drogtester ökar stort i arbetslivet – varför?

Vill du ha rapporten om drogtester?

Efter vår enkät om drogtester vidtar arbetet med att sammanställa svaren och koppla detta till befintlig kunskap på området. Vi har även vänt oss till experter på olika områden som facklig organisation, forskare med mera för att om möjligt få kommentarer på indikationerna.

Vi beräknar att detta är färdigt årskiftet 20/21.

Här kan du beställa rapporten 

Fokusgrupp – drogtester i arbetslivet

Som ett led i sammanställningen av vår enkät om drogtester i arbetslivet vill vi ställa frågan till dig som är fackligt engagerad om du vill delta i en digital fokusgrupp.

Syftet är att bidra med att identifiera viktiga faktorer för området och därmed som underlag för sammanställningen av rapporten.
Max antal 6 personer från olika fackliga organisationer.

Här kan du anmäla ditt intresse – fokusgrupp

Drogtester ökar stort i arbetslivet – varför?

Drogtester ökar stort i arbetslivet - varför?

Narkotikan i arbetslivet

Frågan om drogtester i arbetslivet är fortfarande ca 30 år efter att det började användas i Sverige en laddad och omdiskuterad fråga. 

Problemen och osäkerheten handlar om såväl juridiska, sociala och etiska frågor. En annan fråga i sammanhanget är om man uppnår de mål man har med drogtestning på arbetsplatsen?

Ökar säkerheten på arbetsplatserna? Vad händer med människorna bakom positiva testresultat?


I följande inlägg tar vi upp drogtester i arbetslivet och dess fortsatta ökning. För att ge frågan perspektiv så har vi intervjuat Tomas Villén, sjukhuskemist på Missbrukslaboratoriet, Gunnar Wärngård, EDTS som bla tillhandahåller provtagningstjänster, Annett Olofsson, jurist på LO-TCO rättsskydd, Tony Skoog, ombudsman Kommunal Mitt, Magnus Dalsvall, HR expert och grundare av HR- akuten, Håkan Thorsén, författare och universitetslektor Örebro universitet.

Intervjuerna finner du längre ned i inlägget men innan dess görs ett historiskt svep över forskning och statliga utredningar m.m. 

Vad har du att säga i frågan? Tyck till i vårt kommentarsfält!

Arbetslivet har under en rad av år utpekats som lämplig arena för att förebygga alkohol och drogproblem. Ett flertal statliga utredningar och rapporter har påpekat denna möjlighet. Ett exempel på denna förväntan fanns i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador för perioden 2006– 2010. Där var arbetslivet en prioriterad arena för alkohol- och drogprevention och gick under namnet Riskbruksprojektet.

Dock är det så att användningen av narkotika på svenska arbetsplatser är ett outforskat område även om det finns belägg för att personer i arbetsför ålder brukar narkotika och att de återfinns på svenska arbetsplatser (Hermansson, 2008 sid 193). Så vad menar vi då med att förebygga alkohol och droger? Syftet kan enkelt uttryckas som att förebygga eller begränsa problem, dvs att uppnå detta innan problem uppstår. Frågan är hur vi åstadkommer det önskvärda resultatet och vilka kunskaper som behövs?

Själva alkohol och drogtestningen bör alltså betraktas som en del i en kedja av åtgärder för att uppnå målet. Testning i sig upptäcker i vissa fall mått på konsumtionen, då även utanför arbetstid (alkohol), i fallet med droger egentligen bara vilken typ av substans personen brukat, vilket i sig hänger ihop med vilken/vilka substanser beställaren efterfrågat. En annan väsentlig fråga är om tillförlitliga tester används?

I en artikel i Läkartidningen 2010, drar ett antal forskare, Hermansson, Beck mfl slutsatsen ”att drogtestning på urinprov är en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk i arbetslivet och därmed kunna erbjuda stöd- och rehabiliteringsinsatser.” Med effektivt menar man att drogtest behöver ingå i ett större program och vara väl förankrat på arbetsplatsen.

Missbruksutredningen (SOU 2011:35) hade även arbetsplatsen, som ett av sina reformområden. Man påpekade att ett stort antal personer med missbruksproblem i olika stadier finns i arbetslivet. Utredningens förslag var bla annat att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende. I fråga om drogtester och integritetsfrågan skrev man: ”Utredningen är medveten om att en medicinsk bedömning av patientens eventuella beroende av olika psykoaktiva substanser kan upplevas som integritetskränkande men anser att fördelarna med att kunna bättre värna en patients hälsa och de samhällsekonomiska vinsterna med adekvat behandling överväger. ”

Även om testning och kort rådgivning blivit allt vanligare inom Företagshälsovården, och ett antal utredningar och rapporter uppmanar åt det hållet, så kan man nog påstå att intresset är svalt bland arbetsgivare vad gäller det bredare preventiva arbetet. Kraven på att använda effektiva metoder för prevention har också ökat.

Som tidigare beskrevs så kan testning ses som en del i det förebyggande arbetet för att upptäcka konsumtion men också för att hjälpa, tex genom att erbjuda rehabilitering. Det hänger ihop med kunskapsnivån och hur man resonerar om skälen för drogtester på arbetsplatsen. Det vanligaste  är sannolikt säkerheten. I en 15 år gammal studie visade det sig att arbetsplatser också tog ställning mot narkotikan genom policybeslut.

Här några exempel på kommentarer från personalchefer, chefer hur man kan resonera: 

”Ja, jag antar att vi använder testerna för att de ligger i tiden”,

”Vi använder dem mest slentrianmässigt, det riktiga skälet kanske borde vara att inte få in personer på företaget som inte kan hantera sitt jobb”

… inte få in dem innanför grindarna” uttryckte sig en av intervjupersonerna i studien ”Alkohol- och drogtester i arbetslivet” (Eriksson & Olsson 2001) 

Studien visar också på skillnaden och det problematiska i synen på alkohol och droger angående det legala eller illegala med respektive substans. Man skriver angående att ta ställning mot narkotika:

Arbetsgivaren får därmed en polisiär roll och den privatisering av narkotikabekämpningen, och således brottsbekämpningen, som sker är inte helt oproblematisk. Dessutom kan narkotikatesterna, till skillnad från alkoholutandningsprov, inte bevisa att du varit påverkad på jobbet.

När det gäller testers tillförlitlighet m.m. så har Alna tagit fram riktlinjer tillsammans med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden samt Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac och forskare.

INTEGRITET
Från fackligt håll har stridsfrågan under lång tid varit själva integritetsfrågan för arbetstagarna. Man vill värna integritetsskyddet för sina medlemmar och anser många gånger att det inte uppfylls. Man anser att Arbetsdomstolen inte tillräckligt tagit hänsyn till integriteten i sina domslut. Därför vill man se en reglering genom lag för bla drogtestning.

Det första som kan sägas om begreppet integritet är att det inte existerar en vedertagen definition.  
Integritetsskyddet uttrycks bla enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Den säger att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Artikeln omfattar även skydd mot medicinska undersökningar, och då även sådana av mindre betydelse.  

Bland en rad av statliga utredningar rörande integriteten finner vi (SOU 2009:44) ”Integritetsskydd i arbetslivet”. Den föreslog en särskild reglering för medicinska undersökningar, som även omfattar alkohol och drogtestning.  Utöver Europakonventionens integritetsskydd finns ytterligare konventioner, förordningar och lagar som tar upp förhållandet mellan arbetsgivares rätt till kontroll och arbetstagares rätt till integritet. Vägledande i Sverige för offentligt anställda är LOA, Lagen om offentligt anställda. För privata aktörer har prövningar i Arbetsdomstolen pekat ut riktningen för arbetsgivarna. Resultatet är att om arbetsgivarens intresse, som säkerheten, väger tyngre än arbetstagarens intresse av integritet så är arbetstagaren skyldig att underkasta sig testning.
Både Integritetsutredningen såväl som Missbruksutredningens förslag hamnade mer eller mindre i arkivet.

Själva integritetsfrågan är återigen aktuell i ett nytt betänkande (SOU 2017:52). Betänkandet föreslår uppförandekoder för att stärka integriteten när det gäller tex övervakning om var arbetstagaren befinner sig, vad man gör på nätet och kameraövervakning.

För den som vill läsa mer om vilka utredningar som genomförts bakåt i tiden rekommenderas denna lista från tidningen Arbetet.

OMFATTNING AV NARKOTIKABRUKET 
Det första som ska sägas om bruket av narkotika i befolkningen, är att den är begränsad. Missbruksutredningens kartläggning uppskattade antalet riskbrukare (hälso-juridisk- beroenderisk) av narkotika till 77 000. Andelen tungt beroende till 29 500. För läkemedelsberoende ett antal av 65 000. Utredningen antog också att det tunga beroendet skulle öka på sikt.

I CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) rapport från sommaren 2017 skriver man: ”Andelen i befolkningen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 00-talet, efter en uppgång under föregående årtionde. Dock finns tecken på att användningen blivit något mera intensiv bland yngre vuxna och de indikationer som speglar allvarligare former av narkotikaanvändning pekar på en försämrad situation.”

Reglering i Europa

EMCDDA

EU.s narkotikabyrå EMCDDA har sammanställt en lista, som har ett antal år på nacken (2006), över 23 europeiska länder och dess rättsliga status för drogtester i arbetslivet.

Endast Finland (2003), Irland (2005) och Norge (2005) har lagstiftning som tydligt och specifikt tar upp frågan om drogprovning på arbetsplatsen. För alla länder är dock olikheter och skillnader tydliga. 

Tex tillåter Frankrike enbart testning för högsäkerhetsklassade positioner. I Holland är nyanställningstester av alla sökande förbjuden enligt lag.

Här följer en kort sammanfattning av listan och hur det ser ut på nationell nivå.

Harmonisering 
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-direktiven om skydd av personuppgifter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen verkar ha genomförts i nästan alla ländernas lagar.

Risk- responsnivå många länder anger att testning kan äga rum när det finns en hälso-, eller säkerhetsrisk eller när det är ”nödvändigt”, ”proportionellt” ”motiverat” eller ”rimligt” eller när det finns en misstanke om droger.

Hälsoperspektivet framför det olagliga i att bruka narkotika. Det finns länder som uppger att tester ingår i en övergripande hälsopolicy och syftet med testningen bör vara att påverka. Arbetsgivaren har en laglig skyldighet att tillhandahålla en säker arbetsplats.

Sysselsättningsaspekten länderna varierar kraftigt i betoning på provtagning före eller under anställning. Testning är tillåten för arbetssökande i vissa länder i vissa situationer.

Sanktioner vissa länder bestraffar särskilt otillåten testning med straffavgifter, då antingen som ett brott mot arbetstagarens integritet eller som ett brott mot integriteten i allmänhet. I EU-direktivet om dataskydd överlämnas emellertid åt medlemsstaterna att fastställa eventuella sanktioner för brott mot dataskydd.

(fritt översatt)
Läs mer om sammanställningen här EMCDDA

Drogtester i arbetslivet 2020 Resurs Rehabilitering

Åren 2005 – 2014 är hämtade från Drogtestnytt mars 2015.

Staplarna från 2015 och framåt är uppgifter från Tomas Villén, Missbrukslaboratoriet. Senaste uppdatering av uppgifter från oktober 2020.

Siffrorna för 2020 är en prognos. Volymen av prover har fortsatt att öka fram till mars i år. Pandemin har därefter resulterat i att provtillströmningen har minskat men ser nu ut att ha återhämtat sig.
En annan faktor att räkna in är att Missbrukslaboratoriet slutade  att ta emot luftprover i maj och därför minskar de stadigt.

Nedgången från 2008 till lägsta läget 2009 sammanfaller med färre nyanställningar pga av dålig fart i ekonomin. Det föll med 14%. Därefter har nyanställningarna ökat och under 2016 nyanställdes cirka 1,5 miljoner personer (15-74 år)

Källa: Arbetslöshetsrapporten 2017

Intervjuerna

Drogtester i arbetslivet har mer än fördubblats på fem år på ett av de största laboratorierna, Missbrukslaboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset. 

Vi har siffror för varje år och ökningen från 2013 har fortsatt med stor kraft, säger Tomas Villén, Sjukhuskemist på laboratoriet. 

Ökningen kan bero på flera saker. Det kan vara så att vi får en större andel av hela landets prover eller att drogtestningen i samhället ökar. Antagligen är det en kombination av båda. EDTS (se intervju nedan) sköter provlogistiken sedan några år för flera företagshälsovårdskedjor och då får vi nästan alla deras prover.

Vi för ingen statistik över provtagningsindikationerna och kan därför inte säga om det är de slumpvisa proverna eller nyanställningsproverna som ökar.

Vi har ju analyserat drogtester i arbetslivet i ca 25 år och andelen positiva urinprover har successivt ökat från 2-3% under 1990-talet till 4-5% 2015-2017. För salivprover är andelen 1% för tiden 2015-2017.

Jag har funderat mycket på varför provtagning ökar och har inget svar. Det är möjligt att andelen slumpvisa tester har ökat och att dessa har större andel positiva resultat. Antalet beställda analyser per prov har också ökat men inte så att det kan förklara ökningen av andelen positiva svar. Det finns mig veterligen inga andra indikationer på att missbruket i samhället har ökat dramatiskt.

Man ska hålla i åtanke att en stor andel av våra positiva svar beror på högst legitima läkemedelsintag, men det är framför allt cannabis, amfetamin och kokain som ökat, och dessa kan inte bero på medicinering. Gränserna för vilka koncentrationer som bedöms som positiva har inte ändrats nämnvärt. 

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av statistiken. Drogtester i arbetslivet är numera en etablerad del av företagshälsovården i Sverige och uppenbarligen anser många arbetsgivare att det är värt kostnaden att fortsätta bedriva verksamheten.

Villén avslutar med att säga:  –Det vore kul om någon kunde studera vad som händer med våra positiva resultat. Vår förhoppning är ju att missbrukarna som upptäcks rehabiliteras och inte sparkas ut.                                       

Gunnar Wärngård, EDTS

”EDTS har stor bidragande orsak till ökningen eftersom vi idag arbetar med fler branscher än för 20 år sedan.”

Läs mer

 

Annett Olofsson, LO-TCO rättsskydd

”Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan.”

Läs mer

Tony Skoog, Kommunal Mitt

..”om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?”

Läs mer

Magnus Dalsvall, HR- akuten

”Att antalet drogtester ökar i arbetslivet, ligger väl i tiden med ökande arbetsmiljökrav på arbetsgivare.”

Läs mer

Håkan Thorsén, Örebro universitet

”Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.”

Läs mer