Svar om drogtester

Röster om narkotikan

Här publicerar vi en sammanställning av svaren om drogtester i arbetslivet som genomfördes under slutet av 2020.
Totalt fick vi in 110 svar.

Vi lovade att återkomma med en redovisning av svaren och kommentarer till svaren. Dock kom sjukdom emellan som gjorde att detta var omöjligt. Därför publicerar vi nu svaren på sidan och planerar att återkomma med en pdf med kommentarer och kopplingar till forskning.  Resultaten har fortfarande bäring på frågorna även idag.

Vi ställde upp en rad av frågor om drogtester i arbetslivet riktade till chefer och HR- personal inom privat och offentlig sektor. På inget sätt gör vi anspråk på vetenskaplighet i enkäten, däremot att få vissa indikationer på hur man ser på drogtestandet på arbetsplatserna och på så sätt bidra till de interna diskussionerna på arbetsplatserna. 

Frågorna skrevs i Google formulär med i vissa fall flervalssvar plus öppna kommentarer och lades ut med länk till frågorna på vår hemsida och genomfördes till största delen under hösten 2020.

Inbjudan till att besvara frågorna skickades via mail till chefer och HR-personal från söder till norr i landet, med betoning på söder. Sökning på företag gjordes i kommunernas företagsregister och på regionernas och kommunernas hemsidor. Inbjudan till att delta lades även ut på Facebook, LinkedIn och Twitter.

Är du chef eller HR
Arbetar du för?
Hur många anställda?
Existerar bruk hos medarbetare?
Hur ser du på narkotikaanvändningen i arbetslivet?
Har ni en policy?
Drogtestar ni?
När drogtestar ni?
Vilket är mest vanligt?
Vilka droger testar ni för?

FRÅGA: Vi vill be dig kort beskriva målsättningen med företagets/verksamhetens drogtester. Vad vill ni uppnå?

En drogfri arbetsplats

Nolltolerans

Nolltolerans mot droger

Frisk arbetsplats

Testar inte

Drogfri arbetsplats

En ren arbetsplats

Nolltolerans

Trygghet och hälsa

Som del i rehabiliteringen.

Vi ska ha en drogfri och trygga verksamheter

En säker arbetsmiljö, både för individ och omgivningen

Få misstanke bekräftat för att kunna jobba med att rehabilitera.

Vi testar ej.

Testar endast vid konkret misstanke. Vill uppnå avvänjning / medarb. bli drogfri

Narkotikafritt företag

Trygg arbetsmiljö, friska och välmående medarbetare

Vi arbetar med kund där drogtest är krav för tillträde.

Syftet med testet är att vid misstanke om påverkan bekräfta/förkasta att en medarbetare är påverkad alternativt vid rehabilitering, håller sig drogfri.

Att inte rekrytera personer som har ett narkotikamissbruk och att de som missbrukar inte söker tjänsterna

Vi testar enbart om vi skulle misstänka att någon var påverkad

X

Då Narkotikan dels är en risk för den enskilde men även för kolleger kunder och medtrafikanter är vi måna om att försöka hitta detta när vi misstänker användning av det. sedan är det en risk för bolaget då narkotika oftast innebär att brukaren kommer i kontakt med kriminella organisationer.

HR vill införa drogpolicy men avsäga sig rehabansvaret samt grund till avsked

Bekräfta drogfrihet efter behandlingsinsatser, upptäcka nya fall

Inga droger skall användas.

Säker och trygg arbetsplats

Stävjar allt missbruk och har ett absolut krav på drogfrihet under arbetstid.

En drogfri arbetsplats samt stöd och hjälp till individen.

säkerställa att personal ej är påverkad av droger på jobbet samt i rehabiliterande syfte.

Klarlägga missbruk och säkerställa rehab

Drogfri arbetsplats

En drogfri arbetsplats.

Att anställda inte tar droger

Vi testar endast om det finns misstanke och då i samråd med den misstänkte och i samband med annat stöd och hjälp tex genom företagshälsa

Att få personen att inte använda droger, så att hen kan arbeta.

Vi har aldrig haft den misstanken hos anställda

Kontroll

Drogfritt företag

Att ingen anställd har ngt i sig främst under arbetstid.

För att säkerställa arbetsmiljön och våra omsorgstagares säkerhet så kan vi drogtesta personal som kommer till arbetspass och misstänksvara påverkade av alkohol

Uppmaning om avhållsamhet och på sikt helt avsluta droganvändning

För att vi arbetar i stundtals farliga miljöer samt kör bil i tjänst.

Hjälpa medarbetaren att sluta

som en del i rehabilitering

Att anställda inte har ett aktivt drogmissbruk

har inga regelbundna drogtester

En säkrare arbetsplats

En drogfri arbetsplats och tidigt stöd till de medarbetare som behöver det

En säker arbetsmiljö.

Nolltolerans av narkotika

Trafiksäkra förare

Få bekräftat misstanke alternativt fria medarbetare från misstanke

Har inga tester

En drogfri och säker arbetsplats

Inga droger alls

Friska medarbetare som gör ett bra jobb för våra kunder.

Gör inga tester.

Personal som mår bra

Rehabilitering av missbruk/alkoholism.

Målsättningen är att rehabilitering och testning ska ge resultatet fri från droger.

Drogfri fysisk och psykisk arbetsmiljö för alla våra medarbetare

Att våra arbetsplatser ska vara säkra och fria från droger

Ej drogpåverkan på arbetstid (ökad risk för olyckor etc). Även möjlighet att kunna stötta medarbetare på bästa sätt.

Vår organisation har absolut krav på drogfrihet inkl. alkohol

Målsättningen (antar jag) är en drogfri arbetsplats

Säker arbetsmiljö för den enskilda individen och kollegor runt omkring, god hälsa, gott arbetsgivar- och leverantörsrykte, effektivitet

Eftersom min arbetsplats är inom vård- och omsorg, där det kan vara lätt att få tag i läkemedel från patienten. Det finns risker och konsekvenser om personal tar ifrån en utsatt person som är i stort behov av sina läkemedel. Vi vill att det inte tas/stjäls från patienter som är i stort behov av sina läkemedel.

Gör enbart tester under pågående rehabilitering.

Inga droger

Förebygga användning och tydliggörande vid användning

En god arbetsmiljö är alla mår bra. Säker vård och omsorg.

Identifiera missbruk för att kunna hjälpa medarbetaren med rehabilitering. Försöka få medarbetaren att sluta för att kunna behålla anställningen och må bra.

Identifiera personer som nyttjar droger så att vi kan låta bli att anställa dem samt i rehabiliteringssyfte. Det kan också vara aktuellt i samband med misskötsamhet.

Fånga upp personer med drog eller alkoholproblem för att kunna sätta in rehabilitering

Vi testar inte

Drogfri arbetsplats

En säker och trygg arbetsmiljö för såväl den enskilde som övriga medarbetare på arbetsplatsen

Vi tittar på att införa slumpmässiga tester då vi ur ett säkerhetsperspektiv arbetar för en drog och alkoholfri arbetsplats

Jag känner inte till att vi gör detta. Men när vi har medarbetare med alkoholproblem gör vi alkotester.

Säkerhet eftersom vi hanterar maskiner

Bekräfta misstanke och kunna påbörja ev rehab

En drogfri arbetsmiljö

Att se om personen använder någon narkotika och i så fall får personen rehab/behandling för att kunna vara drogfri och klara av sitt arbete samt behålla sin anställning

Säker och trygg omsorg kring boende/omsorgstagare samt säker och trygg arbetsmiljö för alla medarbetare

En säker arbetsplats och även möjlighet till att få hjälp med eventuella drog eller alkoholproblem

En säker arbetsplats

Vi gör normalt inga tester. Vi har inte behövt det än.

Skapa trygga arbetsplatser med bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv

Vi tar inga drogtester än tyvärr

Att skapa en god och säker arbetsmiljö som är fri från bruk som ger negativa konsekvenser för den enskilde och verksamheten

Att ingen ska bruka alkohol eller droger i arbetet. Många arbetar i en farlig miljö och kan skada tredje man.

En säker arbetsplats för alla samt avhjälpa beroende för drabbad.

 

Uppnår ni er målsättning?
Rutin vid positivt drogtest
Rutin vid vägran
Polisanmäler ni positiva drogsvar

FRÅGA: Behandlas narkotika annorlunda än alkoholproblem i företaget/verksamheten enligt dig? I så fall hur?

Nej

Nej.

nej

Ja droger är kriminellt Och behandlas hårdare.

Nej

Inte idag

Vid användning av alkohol finns bättre grund att stå på. Narkotika anses nog fortfarande som ”ovanligt”

vet ej

ja, droger är olagligt

Klassas ej som sjukdom, det föreligger således inget rehabansvar.

Ja, vi alkohol erbjuder vi stöd och rehabilitering, men inte vid narkotikamissbruk

Vet ej

Samma policy

Skulle det nog göra

Har rehab ansvar vid alkoholmissbruk.

Ja vi rehabiliterar ej personal som lämnar positivt drogtestsvar.

Ja, alkoholproblem behandlas i enligt rehabiliteringsrutin i kombination med misskötselrutin och narkotikamissbruk utifrån främst misskötselrutin och om misskötseln inte anses så allvarlig att det påverkar anställningen så kan även ett arbete med  rehabiliteringsinsatser bli aktuella.

Ja. Narkotika är en olaglig drog kontra alkohol

X

ja alkolism är en sjukdom som skall vårdas. Andra droger är olagliga i Sverige och utgör därför ett brott i alla fall under något steg av nyttjandet.

Inte idag, men man ändra med följd att vill inte längre ta rehabilitering ansvar, satt avsked medarbetare

Ja, då narkotika är olagligt

Ja, med hänsyn till att det är olagligt

Nej, ganska likvärdigt.

Egentligen inte men det är svårare att upptäcka så därför kanske vi är sämre på att fånga upp missbruk av narkotika. Vi är överlag sämre pålästa helt enkelt.

Vet inte

Ja om det är tex cannabis så får personen inte vara i tjänst tills den kan uppvisa negativt prov.

LIka

Inte enligt vår alkohol och drogpolicy

Inget rehab ansvar

Nej, det är lika stort problem. Svårare att upptäcka narkotika anser jag.

Vi kan ej testa för narkotika

Narkotika kan polisanmälas då det är olagligt att bruka. Inte samma sak med alkohol vilket gör att åtgärderna också blir skarpare vid missbruk av narkotika.

Ser allvarligare på narkotikamissbruk än alkohol. Alkoholproblem ses mer som en sjukdom.

Båda är allvarliga

Till viss del.

Ja, narkotika anses som allvarligare.

Fortfarande för lite diskussion

ja

Narkotikan hamnar något vid sidan av alkoholen

Nej, vi har samma rutin och policy

Ja, anser inte oss ha samma rehabansvar vid droger som vid alkohol.

Nej vi erbjuder behandling till både uppvisad drog- och alkoholberoende

Ja

Än så länge har vi inte haft konstaterat narkotikapåverkad under arbetstid. Men min uppfattning är att narkotika anses som värre än alkohol generellt.

Nej ingen skillnad

vi hanterar alla droger på samma sätt, där inkluderar vi alkohol

Narkotika är olagligt, inte alkohol. Båda är förbjudet på arbetsplats.

Ja, vi har större fokus på alkohol i och med alkomoduler i bilarna. Det är också ”lättare” att arbeta med alkohol eftersom det i större utsträckning är något som alla har en relation till. Det är lättare med illegala droger – där finns ingen gråzon – men svårare med mediciner där det är svårt att bedöma om en medarbetare har t.ex. en överkonsumtion av en receptbelagd drog, och svårare när mediciner inte längre har röda trianglar utan det är bedömningssak – kan man utföra sitt arbete när man tar denna medicinen eller inte?

De är jämställda med varandra

Ja, där har arbetsgivaren ett annat rehabiliteringsansvar.

Nej. Hanteras lika.

Ja, det finns hårdare direktiv kring narkotika.

I ett skarpt läge hanteras det annorlunda

Har inte haft någon med drogproblem, enbart alkoholproblem, min uppfattning är att vi erbjuder samma hjälp, men jag har som sagt ingen erfarenhet av drogproblem i arbetslivet.

Vi testar inte men upplever inga problem

behandlas inte annorlunda än alkohol

Ja, vi har en lite mer utvecklad dok rutin för alkohol än narkotika.

Alkohol behandla som sjukdom, narkotika som ett brott

Både ja och nej. Alkohol anses mer vanligt och därmed lättare att hantera själv som chef/arbetsledare kanske

Kan ej svara på detta då ingen av mina medarbetare har varit misstänkt narkotika påverkade.

Finns mindre tolerans mot narkotika än alkohol eftersom det sistnämnda ses som en sjukdom. Med mindre tolerans menar jag att visar inte medarbetaren en vilja att delta i sitt behandlingsprogram och flera gånger återfaller i sitt missbruk avslutas anställningen oftast.

Nej rutinen ser likadan ut

Ja, oftast koppling till brottslig handling (innehav)

I princip behandlar vi det likvärdigt

Ja, eftersom vi handhar narkotikaklassad medicin

Det behandlas på samma sätt

Ja, alkoholproblem hanteras med rehabilitering, narkotika är olagligt

Det är inte samma rehabansvar, narkotika är olagligt och kan därför behöva hanteras ”hårdare” utifrån det.

 

Alkoholen och narkotikan på jobbet

Alkoholen och narkotikan på jobbet – vad kan vi göra?
INSTÄLLT Med tanke på smittspridning och oro för att bli smittad så har vi beslutat att ställa in frukostmötet.  I dagsläget följer vi som alla andra utvecklingen och återkommer i god tid med ett nytt datum. Vi hoppas att du vill stå kvar som anmäld och att vi därmed kan träffas framöver.

Vill också tydliggöra att vår verksamhet med bla grupper för alkohol och narkotikarehabilitering samt rådgivning till chefer och HR i dagsläget fortsatt pågår.

Resurs Rehabilitering är sedan drygt ett år etablerade i Lund med bla gruppverksamhet för alkohol och narkotikaproblem i arbetslivet.

Vi erbjuder bla stöd till anställda och rådgivning till chef/HR. Vid detta frukostmöte berättar vi om vår verksamhet, hur man kommer till oss, hur vi arbetar med behandling, om vårt kostnadsfria stöd till chef/HR, och om affekthantering för chefer och personal. Välkomna!

Spelberoende och arbetslivet – frågor


Spelberoende och arbetslivet.
Vi har samlat in ca 70 svar som ställts  till personer som haft/har ett spelproblem. Även till chef/HR, fackligt aktiva, forskare eller på något sätt involverad i spelfrågan. 

Vi vill rikta ett stort tack till er för alla svar.

Vi återkommer med ett häfte med dessa svar för nedladdning.

De nödvändiga samtalen i arbetslivet

Att vara chef - Resurs Rehabilitering

Genomfört

Resurs Rehabilitering och Previa bjuder in till frukostmöte den 18 maj i Växjö. 

Det är kanske inte alltid uppenbart vad som är orsaken till att en medarbetare fungerar sämre i arbetet, inte verkar trivas, har tappat intresset eller har återkommande korttidsfrånvaro. 
Anledningen kan vara en skadlig konsumtion av alkohol, droger, spel eller en psykisk ohälsa.

Hur förbereder man sig och samtalar som chef med en medarbetare i dessa situationer? Denna frukost kommer vi se närmare på hur dessa nödvändiga samtal kan se ut.

Spelproblem ett ansvar för arbetslivet

Den första januari 2018 får kommuner och hälso- och sjukvården ansvar för  att erbjuda stöd och vård till personer som har problem med spel om pengar. Skyldigheten gäller också att förebygga att spelproblem uppstår.

Vi ställde frågan till Arbetsmiljöverket om hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut.


Man räknar med att ungefär två procent av befolkningen i åldern 18-84 år har problem med sitt spelande, ca 134 000 personer. 31 000 av dessa anses ha allvarliga spelproblem (hazardspelsyndrom). Ytterligare fyra procent av den vuxna befolkningen ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem.

Att många människor med ett riskspelande och även allvarliga problem finns i arbetslivet är en rimlig slutsats. I dag väljer en del  företag och arbetsplatser att även skriva in spel om pengar i policydokument, vid sidan av alkohol och narkotika. Bland annat kan det uttryckas som att man vill ha en spelfri arbetsplats.


Vi ställde frågan till  Arbetsmiljöverket hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut för spelproblem. 

Svaret från Svarstjänst
Arbetsgivarens ansvar avseende alla diagnoser är ju att anpassa arbetet i den mån det är möjligt för att arbetstagaren ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i de fall diagnoser påverkar arbetsförmågan, enligt aktuella föreskrifter. Arbetsgivaren har ju inget medicinskt rehabiliteringsansvar utan endast ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som oftast innebär arbetsanpassning. Om spelmissbruket påverkar arbetsförmågan ska arbetsgivaren undersöka vad som kan anpassas i arbetsmiljön för att arbetstagaren ska kunna fungera i arbetet, och göra arbetsanpassningar som vid alla andra anpassningsbehov, oavsett diagnos.
 

Föreskrifterna håller på att revideras men med anledning av regelförnyelsearbetet är det svårt att säga när de nya föreskrifterna är färdiga. 

Arbetsmiljöverket har den senaste tiden tagit emot samtal från skyddsombud och arbetsgivare mfl om hur de ska hantera spelproblem. I dag är det svårt att finna något om spelproblem på deras sida, vilket de är medvetna om. 

Förmodligen innebär den 1 januari startskottet för kunskapsinhämtning för både kommuner och hälso- och sjukvården även en uppdatering av folhälsopolicydokument och liknande också en förändring hos Arbetsmiljöverket, tror man. 

Vi har också ställt frågan till ett antal fackförbund och kommer uppdatera inlägget om svar kommer.

Hur ser du på arbetsgivarens ansvar för spelproblem?

Dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet


I dag, 25 augusti, presenterade Maria Norstedt från Malmö högskola sin studie om dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet. Stigma är en central del i att framträda eller ej om tex psykisk ohälsa. Studien är finansierad av AFA Försäkring.

Personer med dolda funktionsnedsättningar är en sårbar grupp i arbetslivet. Trots en stark social norm i samhället om ärlighet och en svensk lagstiftning som ska skydda personer med funktionsnedsättning mot diskriminering finns en oro hos personer med dolda funktionsnedsättningar för hur de ska bemötas och behandlas av andra på sin arbetsplats. Tidigare forskning har visat hur just personer med dolda funktionsnedsättningar i större utsträckning än personer med synliga funktionsnedsättningar uppger följande hinder för att vara öppna med sin funktionsnedsättning: risken att inte bli anställda/avskedade, rädsla att arbetsgivaren enbart fokuserar på funktionshinder, begränsade möjligheter till befordran och oro över att bli olikt behandlad och sedd av arbetsgivare och kollegor. (Citerat från ”Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet”, Maria Norstedt)


Läs studien här ”Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet”

Psykisk ohälsa är inte en sjukdom!

Foto: Elsa Frizell

Psykisk ohälsa är inte en sjukdom och man måste kunna få gå till jobbet och må dåligt. Läkaren, psykiatrikern och beteendeterapeuten Åsa Kadowaki anser att Sverige behöver en attitydförändring.

– Det finns en utbredd föreställning om att man kan gå till doktorn och sjukskriva sig och att läkare och patienten ska ha samförstånd. Går läkare inte med på en sjukskrivning som patienten anser sig behöva så hamnar läkaren i konflikt, säger Kadowaki.

Hon anser att sjukskrivningen används fel och att läkarna måste bli bättre på att diagnostisera eftersom det kräver helt olika behandling om en person har utmattningssyndrom eller är förtvivlad.

För många tillstånd skulle färdigheter i aktiv närvaro, acceptans, beslutsfattande och andningstekniker vara mycket mer till mer hjälp än traditionella behandlingsåtgärder som sjukskrivning, sömntabletter och antidepressiva.

Håller du med?

Läs hela artikeln här Personal & Ledarskap