Spelproblem och arbetsplatsen – frågor


Den 11 oktober 2019 arrangerar Resurs Rehabilitering & Spelberoendes förening i Malmö en frukost med den övergripande frågan – hur kan arbetslivet möta spelproblem?

Vi har samlat in ca 70 svar som ställts  till personer som haft/har ett spelproblem. Även till chef/HR, fackligt aktiva, forskare eller på något sätt involverad i spelfrågan. 

Vi vill rikta ett stort tack till er för alla svar.

Vi återkommer med ett häfte med dessa svar för nedladdning.

De nödvändiga samtalen i arbetslivet

Genomfört

Resurs Rehabilitering och Previa bjuder in till frukostmöte den 18 maj i Växjö. 

Det är kanske inte alltid uppenbart vad som är orsaken till att en medarbetare fungerar sämre i arbetet, inte verkar trivas, har tappat intresset eller har återkommande korttidsfrånvaro. 
Anledningen kan vara en skadlig konsumtion av alkohol, droger, spel eller en psykisk ohälsa.

Hur förbereder man sig och samtalar som chef med en medarbetare i dessa situationer? Denna frukost kommer vi se närmare på hur dessa nödvändiga samtal kan se ut.

Spelproblem ett ansvar för arbetslivet

Den första januari 2018 får kommuner och hälso- och sjukvården ansvar för  att erbjuda stöd och vård till personer som har problem med spel om pengar. Skyldigheten gäller också att förebygga att spelproblem uppstår.

Vi ställde frågan till Arbetsmiljöverket om hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut.


Man räknar med att ungefär två procent av befolkningen i åldern 18-84 år har problem med sitt spelande, ca 134 000 personer. 31 000 av dessa anses ha allvarliga spelproblem (hazardspelsyndrom). Ytterligare fyra procent av den vuxna befolkningen ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem.

Att många människor med ett riskspelande och även allvarliga problem finns i arbetslivet är en rimlig slutsats. I dag väljer en del  företag och arbetsplatser att även skriva in spel om pengar i policydokument, vid sidan av alkohol och narkotika. Bland annat kan det uttryckas som att man vill ha en spelfri arbetsplats.


Vi ställde frågan till  Arbetsmiljöverket hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut för spelproblem. 

Svaret från Svarstjänst
Arbetsgivarens ansvar avseende alla diagnoser är ju att anpassa arbetet i den mån det är möjligt för att arbetstagaren ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i de fall diagnoser påverkar arbetsförmågan, enligt aktuella föreskrifter. Arbetsgivaren har ju inget medicinskt rehabiliteringsansvar utan endast ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som oftast innebär arbetsanpassning. Om spelmissbruket påverkar arbetsförmågan ska arbetsgivaren undersöka vad som kan anpassas i arbetsmiljön för att arbetstagaren ska kunna fungera i arbetet, och göra arbetsanpassningar som vid alla andra anpassningsbehov, oavsett diagnos.
 

Föreskrifterna håller på att revideras men med anledning av regelförnyelsearbetet är det svårt att säga när de nya föreskrifterna är färdiga. 

Arbetsmiljöverket har den senaste tiden tagit emot samtal från skyddsombud och arbetsgivare mfl om hur de ska hantera spelproblem. I dag är det svårt att finna något om spelproblem på deras sida, vilket de är medvetna om. 

Förmodligen innebär den 1 januari startskottet för kunskapsinhämtning för både kommuner och hälso- och sjukvården även en uppdatering av folhälsopolicydokument och liknande också en förändring hos Arbetsmiljöverket, tror man. 

Vi har också ställt frågan till ett antal fackförbund och kommer uppdatera inlägget om svar kommer.

Hur ser du på arbetsgivarens ansvar för spelproblem?

Dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet


I dag, 25 augusti, presenterade Maria Norstedt från Malmö högskola sin studie om dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet. Stigma är en central del i att framträda eller ej om tex psykisk ohälsa. Studien är finansierad av AFA Försäkring.

Personer med dolda funktionsnedsättningar är en sårbar grupp i arbetslivet. Trots en stark social norm i samhället om ärlighet och en svensk lagstiftning som ska skydda personer med funktionsnedsättning mot diskriminering finns en oro hos personer med dolda funktionsnedsättningar för hur de ska bemötas och behandlas av andra på sin arbetsplats. Tidigare forskning har visat hur just personer med dolda funktionsnedsättningar i större utsträckning än personer med synliga funktionsnedsättningar uppger följande hinder för att vara öppna med sin funktionsnedsättning: risken att inte bli anställda/avskedade, rädsla att arbetsgivaren enbart fokuserar på funktionshinder, begränsade möjligheter till befordran och oro över att bli olikt behandlad och sedd av arbetsgivare och kollegor. (Citerat från “Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet”, Maria Norstedt)


Läs studien här “Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet”

Psykisk ohälsa är inte en sjukdom!

Foto: Elsa Frizell

Psykisk ohälsa är inte en sjukdom och man måste kunna få gå till jobbet och må dåligt. Läkaren, psykiatrikern och beteendeterapeuten Åsa Kadowaki anser att Sverige behöver en attitydförändring.

– Det finns en utbredd föreställning om att man kan gå till doktorn och sjukskriva sig och att läkare och patienten ska ha samförstånd. Går läkare inte med på en sjukskrivning som patienten anser sig behöva så hamnar läkaren i konflikt, säger Kadowaki.

Hon anser att sjukskrivningen används fel och att läkarna måste bli bättre på att diagnostisera eftersom det kräver helt olika behandling om en person har utmattningssyndrom eller är förtvivlad.

För många tillstånd skulle färdigheter i aktiv närvaro, acceptans, beslutsfattande och andningstekniker vara mycket mer till mer hjälp än traditionella behandlingsåtgärder som sjukskrivning, sömntabletter och antidepressiva.

Håller du med?

Läs hela artikeln här Personal & Ledarskap