Ångest, nedstämdhet eller depression

Ångest är känslor av stark oro och rädsla. Vid depression känner du dig tom och oinspirerad har svårt att finna glädje i vardagen. Här kan du göra en värdering av din psykiska hälsa.

ÅNGEST
Ångest är känslor av stark oro och rädsla som de flesta upplever någon gång. Det kan kännas tydligt i kroppen, till exempel som hjärtklappning och svettningar. Upplevelsen av ångest är olika för olika personer.
Det är vanligt att ångest hänger ihop med något obehagligt som har hänt eller något du tror skulle kunna hända. Men du kan också få ångest utan att du riktigt förstår varför.
Om du har så mycket ångest att det är svårt att klara vardagen behöver du söka hjälp. Det finns bra hjälp och du kan lära dig hantera ångesten så att den inte hindrar dig i livet.

Psykisk hälsa

NEDSTÄMDHET
Det är inget onormalt att känna nedstämdhet som en reaktion på olika svårigheter i livet. Oro, sorg och håglöshet är en naturlig del av livet. Det är däremot ganska rimligt att kunna känna nedstämdhet som orsakas av sömnbrist, stress, årstidsväxlingar, brist på dagsljus, obalans i livet, konflikter och problem på jobbet eller hemma, ensamhet, tristess i vardagslivet.

DEPRESSION
Det kan finnas många anledningar till att man drabbas av en depression, men ofta handlar det om att man har haft det svårt på olika sätt. Det är vanligt att depressionen kommer när man har haft problem i relationer till andra. Man kan också ha förlorat någon som betyder mycket för en, eller så har relationen till familjen börjat bli jobbig.
Du känner dig tom och oinspirerad, och kan ha svårt att finna glädje i vardagen. Livet känns lätt meningslöst och det blir inte bättre med tiden. Går det för långt kan det leda till självmordstankar.

Självkoll Psykisk hälsa

Viktigt att säga är att testerna i sig inte kan ställa en diagnos. De kan däremot ge en indikation. Fler tester och en läkarbedömning hos Företagshälsovården eller hos din vårdcentral är nödvändig.

Du är välkommen att ringa oss för att diskutera vidare tester och bedömning hos oss. Vi ger dig också en rekommendation om hur du kan gå vidare. 

Dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet


I dag, 25 augusti, presenterade Maria Norstedt från Malmö högskola sin studie om dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet. Stigma är en central del i att framträda eller ej om tex psykisk ohälsa. Studien är finansierad av AFA Försäkring.

Personer med dolda funktionsnedsättningar är en sårbar grupp i arbetslivet. Trots en stark social norm i samhället om ärlighet och en svensk lagstiftning som ska skydda personer med funktionsnedsättning mot diskriminering finns en oro hos personer med dolda funktionsnedsättningar för hur de ska bemötas och behandlas av andra på sin arbetsplats. Tidigare forskning har visat hur just personer med dolda funktionsnedsättningar i större utsträckning än personer med synliga funktionsnedsättningar uppger följande hinder för att vara öppna med sin funktionsnedsättning: risken att inte bli anställda/avskedade, rädsla att arbetsgivaren enbart fokuserar på funktionshinder, begränsade möjligheter till befordran och oro över att bli olikt behandlad och sedd av arbetsgivare och kollegor. (Citerat från ”Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet”, Maria Norstedt)


Läs studien här ”Att avslöja sina dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet”

Psykisk ohälsa är inte en sjukdom!

Foto: Elsa Frizell

Psykisk ohälsa är inte en sjukdom och man måste kunna få gå till jobbet och må dåligt. Läkaren, psykiatrikern och beteendeterapeuten Åsa Kadowaki anser att Sverige behöver en attitydförändring.

– Det finns en utbredd föreställning om att man kan gå till doktorn och sjukskriva sig och att läkare och patienten ska ha samförstånd. Går läkare inte med på en sjukskrivning som patienten anser sig behöva så hamnar läkaren i konflikt, säger Kadowaki.

Hon anser att sjukskrivningen används fel och att läkarna måste bli bättre på att diagnostisera eftersom det kräver helt olika behandling om en person har utmattningssyndrom eller är förtvivlad.

För många tillstånd skulle färdigheter i aktiv närvaro, acceptans, beslutsfattande och andningstekniker vara mycket mer till mer hjälp än traditionella behandlingsåtgärder som sjukskrivning, sömntabletter och antidepressiva.

Håller du med?

Läs hela artikeln här Personal & Ledarskap

Stress eller demens?

Stress, utmattning och en känsla av att minnet sviker. Det är symptom hos en växande patientgrupp som studerats i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Resultat: De kan behöva hjälp, men har sällan begynnande demens.

Sambandet mellan självupplevda minnesbesvär och stress visade sig vara starkt.
Sju av tio i gruppen hade upplevelser av allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet.

– Vi fann att stressproblematik var väldigt vanligt. Man berättar att man lever eller levt länge under allvarlig stress och att det påverkat de kognitiva funktionerna så till den grad att man uppfattar att man är sjuk och oroar sig för det, kanske i kombination med att man har en nära familjemedlem med demenssjukdom och därmed mer kunskaper och oro, säger Marie Eckerström.

Läs avhandlingen här: 
http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/svar-stress-bakom-sjalvupplevda-minnesproblem.cid1483952

Ekonomiskt verktyg för psykisk ohälsa

Det arbetshälsoekonomiska analysverktyget är framtaget som ett stöd till det förebyggande arbetet, men kan även användas för rehabiliterande insatser.

Analysverktyget är utvecklat utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö och ekonomi och strukturerat enligt de tre ekonomiska frågeställningarna som arbetsgivare har när de fattar beslut om arbetsmiljö- och hälsoinsatser: kostnaden för ohälsan, ohälsans påverkan på ekonomin samt om insatserna är kostnadseffektiva.

Ladda ned pdf här
Analysverktyg