Spelproblem

Spelberoende – ett beroende likställt med alkohol och droger 

Thomas Nilsson, leg psykolog

Lite bakgrund
En vanlig föreställning ’är att allt fler svenskar spelar spel om pengar men sanningen är att andelen i befolkning som någon per år spelar har minskar rejält från 70 % 2008 till 58 % 2016. Vidare visar Folkhälsomyndighetens forskning om svenska folkets spelvanor att cirka 10% av spelarna, de med någon grad av spelproblem, står för drygt 53 % av omsättningen (Swelogs). I Sverige omsätter den legala spelmarknaden, de speloperatörer som har licens för att bedriva spel, i Sverige lite drygt 48 miljarder brutto. Räknar man med spel hos de utländska operatörerna, som för tillfället inte har tillstånd att erbjuda sina spelprodukter i Sverige, blir omsättningen lite drygt 53 miljarder brutto (Lotteriinspektionens siffror över den svenska spelmarknaden 2017. Med bruttoomsättningen menas omsättningen innan vinster utbetalats).

Det betyder på ren svenska att en oändligt liten andel av spelarna omsätter gigantiska summor. Omsättningen bygger på att spelarna vinner och återspeglar sina vinster.

Om spelberoende
De med spelproblem ha stora svårigheter att kontrollera sitt spelande både vad gäller tid och pengar.

Ett typiskt kännetecken bland de med spelproblem är att även om man vinner stora summor så fortsätter man att spela och affärsidén med spel om pengar är just det. Spelarna får gärna vinna stora summor pengar men så länge de fortsätter spela vänder penningströmmen i speloperatörens favör och spelaren kassa går obönhörligen mot noll. Det är oftast här det sluttande planet börjar. Har man då inte pengar på kontot så ”lånar” man pengar. Man lånar på bank, begär kredit på kontokort, lämnar pengar av släkt och vänner och hamnar på så sätt i skuld. Det sätt som de med spelproblem tänker sig att de skall kunna betala tillbaks dessa ”lån” är genom att vinna pengar på spel. I teorin är ett logiskt beslut då deras erfarenhet är att de då och då vinner, tom stora belopp och med de pengarna kan man då betala tillbaks. Men som problemspelare har man stora bekymmer med att sätta stopp, sluta spela när man står på plus. Man fortsätter för det mesta att spela, pengarna tar slut och skulden kvarstår till sina fordringsägare. Hur ska man kunna betala tillbaks pengarna man lånat, betala hyran mm utan att det märks att man spelar?

I dessa lägen växer desperation och de åtgärder man vidtar för att få in pengar för att dels betala skulder dels kunna fortsätta spela leder till desperata åtgärder. För en del av spelarna innebär det att de börjar stjäla och bedra istället för att be om hjälp och stöd.

Att vara arbetsgivare och ta ansvar
Ett sätt att bedra och ”låna” pengar för att finansiera sitt spelandet är att börja stjäla pengar från sin arbetsplats om man har den möjligheten. Har man tillgång till arbetsplatsens pengar på något sätt så är frestelsen stor att börja ”låna” från diverse konton och så gott det går döljas sina spår för de transaktioner man genomför. En enda person med spelproblem kan sätta ett helt företag i gungning, ekonomisk och psykosocialt plus allt vad det medför i extraarbete, t ex polisutredningen, rättegångar etc och oro på alla ledder inom företaget.    

Hur många individer det rör sig om som stjäl och bedrar sin arbetsgivare är svårt att veta utan en djupare granskning av de polisanmälningar som görs och de eventuella domar det leder till. Min erfarenhet är att arbetsgivare är godtrogna när det gäller spel om pengar. Ofta har arbetsgivare, och de fackliga organisationerna, bra koll på alkohol och droger men noll koll på spel om pengar och de potentiella negativa konsekvenserna som ett överdrivet spolande kan leda till. Några enstaka företag har en policy för hur spel om pengar ska hanteras på arbetsplatsen och nästan ingen har förberett sig på att eventuellt stötta medarbetare som fastnar i speldjävulens klor.

Här har företagshälsovården en viktig uppgift att fylla. Dels att bedriva proaktivt arbete och införliva policys som är relevanta och kloka, dels att kunna erbjuda råd, stöd och behandling för de drabbade. Vi har kunskap om riskgrupper. Vi har kunskap om de negativa effekterna som drabbar den enskilde och hans/hennes anhöriga. Vi har kunskap om vilken vård och behandling som fungerar. Vi vet också att arbetsplatsen är en viktig arena för proaktivt arbete och vi vet hur viktig arbete är för den enskilde. Det vore humant och smart av arbetsgivarorganisationen att också inkludera spel i sina riktlinjer för att verka för en sund och säker arbetsplats.

Thomas Nilsson, leg psykolog.

Sustainable Interaction.

Kontakt: thomas@sustainableinteraction.se