Om spel och beroende – hösten 2019

Ett frukostmöte  om spelberoende och arbetsplatsen.
Hur kan vi hantera det?

                                         Läs mer

Beroende i centrum är en serie av föreläsningar och samtal utifrån psykologi, sociologi, filosofi kopplat till alkohol, droger och spelproblem.
Välkomna till trevliga och intressanta höstkvällar 2019.

                                Läs mer

Chef/HR-stöd

Tommy Strömstedt

Kostnadsfri rådgivning
Stöd till chef/HR i frågor inom ramen för arbetsmiljö och rehabiliteringslagstiftningen. 
Vad kan du göra? Vad gäller? Vad är rimligt?

Stödet är utformat för att bidra till att bedöma den aktuella situationen och finna en lämplig process framåt.
Stödet ger trygghet och motivation att agera när situationen kräver det utifrån gällande lagstiftning.

Läs mer här: Chef/HR-stöd

Öppenvård i Växjö

I dag den 28 februari 2018 startar Resurs Rehabilitering upp sin gruppbehandling i Växjö.

Våra arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogram är utvecklade för att bromsa alkoholens, drogens eller spelproblemets inverkan på livet. Vi vet också att tidigare insatser ger bättre resultat. Förutom Växjö finns vi även i Lund, Kalmar och Oskarshamn.

Här kan du läsa mer om vår öppenvård: Öppenvård i grupp

Välkommen att kontakta oss.

Drogtester ökar stort i arbetslivet – varför?

Drogtester ökar stort i arbetslivet - varför?

Frågan om drogtester i arbetslivet är fortfarande ca 30 år efter att det började användas i Sverige en laddad och omdiskuterad fråga. 

Problemen och osäkerheten handlar om såväl juridiska, sociala och etiska frågor. En annan fråga i sammanhanget är om man uppnår de mål man har med drogtestning på arbetsplatsen?

Ökar säkerheten på arbetsplatserna? Vad händer med människorna bakom positiva testresultat?


I Månadens fråga tar vi upp drogtester i arbetslivet och dess fortsatta ökning. För att ge frågan perspektiv så har vi intervjuat Tomas Villén, sjukhuskemist på Missbrukslaboratoriet, Gunnar Wärngård, EDTS som bla tillhandahåller provtagningstjänster, Annett Olofsson, jurist på LO-TCO rättsskydd, Tony Skoog, ombudsman Kommunal Mitt, Magnus Dalsvall, HR expert och grundare av HR- akuten, Håkan Thorsén, författare och universitetslektor Örebro universitet.

Intervjuerna finner du längre ned i inlägget men innan dess görs ett historiskt svep över forskning och statliga utredningar m.m. 

Vad har du att säga i frågan? Tyck till i vårt kommentarsfält!

Arbetslivet har under en rad av år utpekats som lämplig arena för att förebygga alkohol och drogproblem. Ett flertal statliga utredningar och rapporter har påpekat denna möjlighet. Ett exempel på denna förväntan fanns i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador för perioden 2006– 2010. Där var arbetslivet en prioriterad arena för alkohol- och drogprevention och gick under namnet Riskbruksprojektet.

Dock är det så att användningen av narkotika på svenska arbetsplatser är ett outforskat område även om det finns belägg för att personer i arbetsför ålder brukar narkotika och att de återfinns på svenska arbetsplatser (Hermansson, 2008 sid 193). Så vad menar vi då med att förebygga alkohol och droger? Syftet kan enkelt uttryckas som att förebygga eller begränsa problem, dvs att uppnå detta innan problem uppstår. Frågan är hur vi åstadkommer det önskvärda resultatet och vilka kunskaper som behövs?

Själva alkohol och drogtestningen bör alltså betraktas som en del i en kedja av åtgärder för att uppnå målet. Testning i sig upptäcker i vissa fall mått på konsumtionen, då även utanför arbetstid (alkohol), i fallet med droger egentligen bara vilken typ av substans personen brukat, vilket i sig hänger ihop med vilken/vilka substanser beställaren efterfrågat. En annan väsentlig fråga är om tillförlitliga tester används?

I en artikel i Läkartidningen 2010, drar ett antal forskare, Hermansson, Beck mfl slutsatsen “att drogtestning på urinprov är en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk i arbetslivet och därmed kunna erbjuda stöd- och rehabiliteringsinsatser.” Med effektivt menar man att drogtest behöver ingå i ett större program och vara väl förankrat på arbetsplatsen.

Missbruksutredningen (SOU 2011:35) hade även arbetsplatsen, som ett av sina reformområden. Man påpekade att ett stort antal personer med missbruksproblem i olika stadier finns i arbetslivet. Utredningens förslag var bla annat att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende. I fråga om drogtester och integritetsfrågan skrev man: “Utredningen är medveten om att en medicinsk bedömning av patientens eventuella beroende av olika psykoaktiva substanser kan upplevas som integritetskränkande men anser att fördelarna med att kunna bättre värna en patients hälsa och de samhällsekonomiska vinsterna med adekvat behandling överväger. “

Även om testning och kort rådgivning blivit allt vanligare inom Företagshälsovården, och ett antal utredningar och rapporter uppmanar åt det hållet, så kan man nog påstå att intresset är svalt bland arbetsgivare vad gäller det bredare preventiva arbetet. Kraven på att använda effektiva metoder för prevention har också ökat.

Som tidigare beskrevs så kan testning ses som en del i det förebyggande arbetet för att upptäcka konsumtion men också för att hjälpa, tex genom att erbjuda rehabilitering. Det hänger ihop med kunskapsnivån och hur man resonerar om skälen för drogtester på arbetsplatsen. Det vanligaste  är sannolikt säkerheten. I en 15 år gammal studie visade det sig att arbetsplatser också tog ställning mot narkotikan genom policybeslut.

Här några exempel på kommentarer från personalchefer, chefer hur man kan resonera: 

”Ja, jag antar att vi använder testerna för att de ligger i tiden”,

”Vi använder dem mest slentrianmässigt, det riktiga skälet kanske borde vara att inte få in personer på företaget som inte kan hantera sitt jobb”

… inte få in dem innanför grindarna” uttryckte sig en av intervjupersonerna i studien “Alkohol- och drogtester i arbetslivet” (Eriksson & Olsson 2001) 

Studien visar också på skillnaden och det problematiska i synen på alkohol och droger angående det legala eller illegala med respektive substans. Man skriver angående att ta ställning mot narkotika:

Arbetsgivaren får därmed en polisiär roll och den privatisering av narkotikabekämpningen, och således brottsbekämpningen, som sker är inte helt oproblematisk. Dessutom kan narkotikatesterna, till skillnad från alkoholutandningsprov, inte bevisa att du varit påverkad på jobbet.

När det gäller testers tillförlitlighet m.m. så har Alna tagit fram riktlinjer tillsammans med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden samt Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac och forskare.

INTEGRITET
Från fackligt håll har stridsfrågan under lång tid varit själva integritetsfrågan för arbetstagarna. Man vill värna integritetsskyddet för sina medlemmar och anser många gånger att det inte uppfylls. Man anser att Arbetsdomstolen inte tillräckligt tagit hänsyn till integriteten i sina domslut. Därför vill man se en reglering genom lag för bla drogtestning.

Det första som kan sägas om begreppet integritet är att det inte existerar en vedertagen definition.  
Integritetsskyddet uttrycks bla enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Den säger att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Artikeln omfattar även skydd mot medicinska undersökningar, och då även sådana av mindre betydelse.  

Bland en rad av statliga utredningar rörande integriteten finner vi (SOU 2009:44) “Integritetsskydd i arbetslivet”. Den föreslog en särskild reglering för medicinska undersökningar, som även omfattar alkohol och drogtestning.  Utöver Europakonventionens integritetsskydd finns ytterligare konventioner, förordningar och lagar som tar upp förhållandet mellan arbetsgivares rätt till kontroll och arbetstagares rätt till integritet. Vägledande i Sverige för offentligt anställda är LOA, Lagen om offentligt anställda. För privata aktörer har prövningar i Arbetsdomstolen pekat ut riktningen för arbetsgivarna. Resultatet är att om arbetsgivarens intresse, som säkerheten, väger tyngre än arbetstagarens intresse av integritet så är arbetstagaren skyldig att underkasta sig testning.
Både Integritetsutredningen såväl som Missbruksutredningens förslag hamnade mer eller mindre i arkivet.

Själva integritetsfrågan är återigen aktuell i ett nytt betänkande (SOU 2017:52). Betänkandet föreslår uppförandekoder för att stärka integriteten när det gäller tex övervakning om var arbetstagaren befinner sig, vad man gör på nätet och kameraövervakning.

För den som vill läsa mer om vilka utredningar som genomförts bakåt i tiden rekommenderas denna lista från tidningen Arbetet.

OMFATTNING AV NARKOTIKABRUKET 
Det första som ska sägas om bruket av narkotika i befolkningen, är att den är begränsad. Missbruksutredningens kartläggning uppskattade antalet riskbrukare (hälso-juridisk- beroenderisk) av narkotika till 77 000. Andelen tungt beroende till 29 500. För läkemedelsberoende ett antal av 65 000. Utredningen antog också att det tunga beroendet skulle öka på sikt.

I CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) rapport från sommaren 2017 skriver man: “Andelen i befolkningen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 00-talet, efter en uppgång under föregående årtionde. Dock finns tecken på att användningen blivit något mera intensiv bland yngre vuxna och de indikationer som speglar allvarligare former av narkotikaanvändning pekar på en försämrad situation.”

Reglering i Europa

EU.s narkotikabyrå EMCDDA har sammanställt en lista, som har ett antal år på nacken (2006), över 23 europeiska länder och dess rättsliga status för drogtester i arbetslivet.

Endast Finland (2003), Irland (2005) och Norge (2005) har lagstiftning som tydligt och specifikt tar upp frågan om drogprovning på arbetsplatsen. För alla länder är dock olikheter och skillnader tydliga. 

Tex tillåter Frankrike enbart testning för högsäkerhetsklassade positioner. I Holland är nyanställningstester av alla sökande förbjuden enligt lag.

Här följer en kort sammanfattning av listan och hur det ser ut på nationell nivå.

Harmonisering 
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-direktiven om skydd av personuppgifter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen verkar ha genomförts i nästan alla ländernas lagar.

Risk- responsnivå många länder anger att testning kan äga rum när det finns en hälso-, eller säkerhetsrisk eller när det är “nödvändigt”, “proportionellt” “motiverat” eller “rimligt” eller när det finns en misstanke om droger.

Hälsoperspektivet framför det olagliga i att bruka narkotika. Det finns länder som uppger att tester ingår i en övergripande hälsopolicy och syftet med testningen bör vara att påverka. Arbetsgivaren har en laglig skyldighet att tillhandahålla en säker arbetsplats.

Sysselsättningsaspekten länderna varierar kraftigt i betoning på provtagning före eller under anställning. Testning är tillåten för arbetssökande i vissa länder i vissa situationer.

Sanktioner vissa länder bestraffar särskilt otillåten testning med straffavgifter, då antingen som ett brott mot arbetstagarens integritet eller som ett brott mot integriteten i allmänhet. I EU-direktivet om dataskydd överlämnas emellertid åt medlemsstaterna att fastställa eventuella sanktioner för brott mot dataskydd.

(fritt översatt)
Läs mer om sammanställningen här EMCDDA

Åren 2005 – 2014 är hämtade från Drogtestnytt mars 2015.

Gröna staplar är uppgifter från Tomas Villén, Missbrukslaboratoriet augusti i år.  
Siffrorna för 2017 är en prognos. 



Nedgången från 2008 till lägsta läget 2009 sammanfaller med färre nyanställningar pga av dålig fart i ekonomin. Det föll med 14%. Därefter har nyanställningarna ökat och under 2016 nyanställdes cirka 1,5 miljoner personer (15-74 år)

Källa: Arbetslöshetsrapporten 2017

Intervjuerna

Drogtester i arbetslivet har mer än fördubblats på fem år på ett av de största laboratorierna, Missbrukslaboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset. 

Vi har siffror för varje år och ökningen från 2013 har fortsatt med stor kraft, säger Tomas Villén, Sjukhuskemist på laboratoriet. 

Ökningen kan bero på flera saker. Det kan vara så att vi får en större andel av hela landets prover eller att drogtestningen i samhället ökar. Antagligen är det en kombination av båda. EDTS (se intervju nedan) sköter provlogistiken sedan några år för flera företagshälsovårdskedjor och då får vi nästan alla deras prover.

Vi för ingen statistik över provtagningsindikationerna och kan därför inte säga om det är de slumpvisa proverna eller nyanställningsproverna som ökar.

Vi har ju analyserat drogtester i arbetslivet i ca 25 år och andelen positiva urinprover har successivt ökat från 2-3% under 1990-talet till 4-5% 2015-2017. För salivprover är andelen 1% för tiden 2015-2017.

Jag har funderat mycket på varför provtagning ökar och har inget svar. Det är möjligt att andelen slumpvisa tester har ökat och att dessa har större andel positiva resultat. Antalet beställda analyser per prov har också ökat men inte så att det kan förklara ökningen av andelen positiva svar. Det finns mig veterligen inga andra indikationer på att missbruket i samhället har ökat dramatiskt.

Man ska hålla i åtanke att en stor andel av våra positiva svar beror på högst legitima läkemedelsintag, men det är framför allt cannabis, amfetamin och kokain som ökat, och dessa kan inte bero på medicinering. Gränserna för vilka koncentrationer som bedöms som positiva har inte ändrats nämnvärt. 

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av statistiken. Drogtester i arbetslivet är numera en etablerad del av företagshälsovården i Sverige och uppenbarligen anser många arbetsgivare att det är värt kostnaden att fortsätta bedriva verksamheten.

Villén avslutar med att säga:  –Det vore kul om någon kunde studera vad som händer med våra positiva resultat. Vår förhoppning är ju att missbrukarna som upptäcks rehabiliteras och inte sparkas ut.                                       

Gunnar Wärngård, EDTS

“EDTS har stor bidragande orsak till ökningen eftersom vi idag arbetar med fler branscher än för 20 år sedan.”

Läs mer

 

Annett Olofsson, LO-TCO rättsskydd

“Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan.”

Läs mer

Tony Skoog, Kommunal Mitt

..”om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?”

Läs mer

Magnus Dalsvall, HR- akuten

“Att antalet drogtester ökar i arbetslivet, ligger väl i tiden med ökande arbetsmiljökrav på arbetsgivare.”

Läs mer

Håkan Thorsén, Örebro universitet

“Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.”

Läs mer