Självkoll alkohol och narkotika

Har din konsumtion börjat oroa dig eller har behovet blivit ett problem som du själv inte kan hantera? Då kan du testa dig här.

Tillvaron är sällan svart eller vit. Ofta kan det vara svårt att avgöra själv om man ligger i riskzonen. Du kan själv göra testet här som tar några minuter och som kan identifiera eventuell alkohol- narkotikaproblematik. När du fyller i formuläret så är det de senaste 12 månaderna som gäller. Vi ska därefter visa dig hur du räknar ut poängen och tolkar ditt svar. Du får därmed en bild av konsumtionen och problematikens svårighetsgrad.

Testet är ursprungligen utarbetat av World Health organisation (WHO). Det har översatts och bearbetats för svenskt bruk 1994 av Hans Bergman vid Magnus Huss klinik, Karolinska sjukhuset i Stockholm.

AUDIT
Alcohol Use Disorders Identification Test

AUDIT är ett strukturerat frågeformulär som består av 10 frågor för bedömning som klargör förhållandet till alkohol.

Frågorna gäller de senaste 12 månaderna
Metoden används inom socialtjänst, primärvård, kriminalvård etc. Med hjälp av AUDIT kan både arbetsgivare och den anställde få vetskap om en person har alkohol-problem och även vilken sorts problem denne har.

Det kan röra sig om riskfylld alkoholkonsumtion, skadlig konsumtion eller ett beroende.

DUDIT
Drug Use Disorders Identification Test

DUDIT är ett strukturerat intervjuformulär som består av 11 frågor. Frågorna syftar till att ta reda på konsumtionsmönster och narkotika-läkemedelsrelaterade problem av olika slag.

DUDIT kan vara av värde för att identifiera de som ser ut att ha ett problem med narkotika eller beroende och för att utesluta de som inte har sådana problem.

DUDIT har utvecklats med tanken att metoden skall användas i skolor, primärvård, företagshälsovård, socialtjänst etc.

Ladda ned formuläret här AUDIT

Ladda ned formuläret här DUDIT

Att tolka AUDIT 

Nu när du fyllt i formuläret ska vi tolka poängen i AUDIT.
Först ska vi förklara hur du poängsätter frågorna.

På fråga 1-8 tilldelas svaren 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng.
Fråga 9-10 tilldelas 0, 2 eller 4 poäng (från vänster till  höger).
Maxpoäng är 40.

Räkna ihop poängen och tolka resultatet enligt nedanstående indelning

Att tolka DUDIT

Fråga 1-9 poängsätts med 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng.
Fråga 10 och 11 poängsätts med 0, 2 eller 4 poäng.
Maxpoäng är 44.

Viktigt att säga är att testerna i sig inte kan ställa en diagnos. De kan däremot ge en indikation. Fler tester och en läkarbedömning hos Företagshälsovården eller hos din vårdcentral är nödvändig.

Du är välkommen att ringa oss för att diskutera vidare tester och bedömning hos oss. Vi ger dig också en rekommendation om hur du kan gå vidare. 

Samtal i centrum

Samtal Resurs
Samtal i centrum

Du som ej har beroendebakgrund och är intresserad av att mötas under dessa former.
Hör av dig till oss.

Samtal i centrum

Resurs Rehabilitering erbjuder samtalsgrupper för dig som har en bakgrund i beroende av alkohol, narkotika eller spel. 

I tider av socialt avstånd ser vi en växande trend av onlinemöten för människor i bla olika självhjälpsprogram. Detta anser vi är bra, men vi tror tyvärr att det finns en del som tappas bort. En orsak kan vara att man inte är bekväm med den tekniska och digitala delen. 

Vårt fokus är samtal av existentiell art om livet och tillvaron. I tider av kris med distans och isolering kan behovet av att få formulera sina tankar tillsammans med andra vara av stort värde.

Mötesledare är personal
från Resurs Rehabilitering.

Var: Klostergatan 3B i Lund

När: Start 25 juni mellan kl 18.00 – 20.00. (därefter varannan vecka, jämna veckor)

Antal: Max 10 personer inklusive mötesledarna varje tillfälle. 

Kostnad: Självkostnads-pris för kaffe och fikabröd.

Vi kommer möblera mötesrummet så att vi håller ett bra avstånd mellan varandra. 

Blir intresset större än max så kommer vi starta upp ännu en grupp.

Anmälan görs genom att klicka på knappen här nedan. Vi behöver namn på dig som kommer.
Eller ring Jimmy på 0708-67 77 02.

Alkoholberoende och att vara anhörig

Anhöriga, relation. Resurs rehabilitering

Alkoholberoende och att vara anhörig.
Välkommen till en föreläsning för anhöriga! 

Vi vänder oss till dig, i egenskap av familjemedlem, arbetskamrat, vän eller kontaktperson och hälsar dig välkommen till en öppen föreläsning om alkohol/drog problem samt hur det påverkar människor runt omkring.

Du får lyssna till Christel Blondin som själv är nykter alkoholist och anhörig samt arbetat med beroendefrågor i 30 år.

Ta gärna med dig en vän eller sprid informationen vidare. Syftet med kvällen är endast att sprida kunskap och vi är glada om så många som möjligt kommer. Att ha ett alkoholproblem eller att stå nära någon med ett alkoholproblem är något som berör de flesta människor på ett eller annat sätt.

Plats: Resurs Rehabilitering, Klostergatan 3 B, Lund

Datum: Torsdagen den 14:e maj

Tid: 18.00 till ca.20.00

Anmälan: christel@resursrehabilitering.se eller via mobil 0709-307399

Kostnadsfritt, vi bjuder på fika.

Varmt välkomna!

Max antal 8 stycken

Att vara chef vid alkohol och narkotikaproblem på jobbet

INSTÄLLT Med tanke på smittspridning och oro för att bli smittad så har vi beslutat att ställa in frukostmötet.  I dagsläget följer vi som alla andra utvecklingen och återkommer i god tid med ett nytt datum. Vi hoppas att du vill stå kvar som anmäld och att vi därmed kan träffas framöver.

Vill också tydliggöra att vår verksamhet med bla grupper för alkohol och narkotikarehabilitering samt rådgivning till chefer och HR i dagsläget fortsatt pågår.

Att vara chef eller HR vid alkohol och narkotikaproblem på jobbet innebär ibland en del knepiga frågeställningar och beslut. Vid denna frukost kommer kommer vi besvara en del av de frågeställningar vi får som behandlare från chefer eller HR- avdelningar.

Några av de frågeställningar som kommer avhandlas är:
– Vilken form av insats ska jag välja?
Behandlingshem, öppenvård eller enskilt? Offentlig vård eller privat? Vilka metoder har evidens och vad är en rimlig prisbild? Vilka krav kan jag ställa som chef?

– Hur bör en överenskommelse om rehabilitering mellan mig och medarbetaren se ut?

–  Hur delaktig i min medarbetares rehabilitering ska jag vara?
Hur ska jag förhålla mig efter en rehabilitering?

– Hur länge ska tester av alkohol eller narkotika pågå?

– Förstadagsintyg.
Varför och när kan jag begära det och vad gäller?
——————————-
Målgrupp: Chefer och HR- funktioner och övriga intresserade av området

Alkoholen och narkotikan på jobbet

Alkoholen och narkotikan på jobbet – vad kan vi göra?
INSTÄLLT Med tanke på smittspridning och oro för att bli smittad så har vi beslutat att ställa in frukostmötet.  I dagsläget följer vi som alla andra utvecklingen och återkommer i god tid med ett nytt datum. Vi hoppas att du vill stå kvar som anmäld och att vi därmed kan träffas framöver.

Vill också tydliggöra att vår verksamhet med bla grupper för alkohol och narkotikarehabilitering samt rådgivning till chefer och HR i dagsläget fortsatt pågår.

Resurs Rehabilitering är sedan drygt ett år etablerade i Lund med bla gruppverksamhet för alkohol och narkotikaproblem i arbetslivet.

Vi erbjuder bla stöd till anställda och rådgivning till chef/HR. Vid detta frukostmöte berättar vi om vår verksamhet, hur man kommer till oss, hur vi arbetar med behandling, om vårt kostnadsfria stöd till chef/HR, och om affekthantering för chefer och personal. Välkomna!

Om spel och beroende – hösten 2019

Ett frukostmöte  om spelberoende och arbetsplatsen.
Hur kan vi hantera det?

                                         Läs mer

Beroende i centrum är en serie av föreläsningar och samtal utifrån psykologi, sociologi, filosofi kopplat till alkohol, droger och spelproblem.
Välkomna till trevliga och intressanta höstkvällar 2019.

                                Läs mer

Chef/HR-stöd

Tommy Strömstedt

Tommy Strömstedt

Kostnadsfri rådgivning
Stöd till chef/HR i frågor inom ramen för arbetsmiljö och rehabiliteringslagstiftningen. 
Vad kan du göra? Vad gäller? Vad är rimligt?

Stödet är utformat för att bidra till att bedöma den aktuella situationen och finna en lämplig process framåt.
Stödet ger trygghet och motivation att agera när situationen kräver det utifrån gällande lagstiftning.

Läs mer här: Chef/HR-stöd

Öppenvård i Växjö

I dag den 28 februari 2018 startar Resurs Rehabilitering upp sin gruppbehandling i Växjö.

Våra arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogram är utvecklade för att bromsa alkoholens, drogens eller spelproblemets inverkan på livet. Vi vet också att tidigare insatser ger bättre resultat. Förutom Växjö finns vi även i Lund, Kalmar och Oskarshamn.

Här kan du läsa mer om vår öppenvård: Öppenvård i grupp

Välkommen att kontakta oss.

Drogtester ökar stort i arbetslivet – varför?

Drogtester ökar stort i arbetslivet - varför?

Narkotikan i arbetslivet

Frågan om drogtester i arbetslivet är fortfarande ca 30 år efter att det började användas i Sverige en laddad och omdiskuterad fråga. 

Problemen och osäkerheten handlar om såväl juridiska, sociala och etiska frågor. En annan fråga i sammanhanget är om man uppnår de mål man har med drogtestning på arbetsplatsen?

Ökar säkerheten på arbetsplatserna? Vad händer med människorna bakom positiva testresultat?


I Månadens fråga tar vi upp drogtester i arbetslivet och dess fortsatta ökning. För att ge frågan perspektiv så har vi intervjuat Tomas Villén, sjukhuskemist på Missbrukslaboratoriet, Gunnar Wärngård, EDTS som bla tillhandahåller provtagningstjänster, Annett Olofsson, jurist på LO-TCO rättsskydd, Tony Skoog, ombudsman Kommunal Mitt, Magnus Dalsvall, HR expert och grundare av HR- akuten, Håkan Thorsén, författare och universitetslektor Örebro universitet.

Intervjuerna finner du längre ned i inlägget men innan dess görs ett historiskt svep över forskning och statliga utredningar m.m. 

Vad har du att säga i frågan? Tyck till i vårt kommentarsfält!

Arbetslivet har under en rad av år utpekats som lämplig arena för att förebygga alkohol och drogproblem. Ett flertal statliga utredningar och rapporter har påpekat denna möjlighet. Ett exempel på denna förväntan fanns i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador för perioden 2006– 2010. Där var arbetslivet en prioriterad arena för alkohol- och drogprevention och gick under namnet Riskbruksprojektet.

Dock är det så att användningen av narkotika på svenska arbetsplatser är ett outforskat område även om det finns belägg för att personer i arbetsför ålder brukar narkotika och att de återfinns på svenska arbetsplatser (Hermansson, 2008 sid 193). Så vad menar vi då med att förebygga alkohol och droger? Syftet kan enkelt uttryckas som att förebygga eller begränsa problem, dvs att uppnå detta innan problem uppstår. Frågan är hur vi åstadkommer det önskvärda resultatet och vilka kunskaper som behövs?

Själva alkohol och drogtestningen bör alltså betraktas som en del i en kedja av åtgärder för att uppnå målet. Testning i sig upptäcker i vissa fall mått på konsumtionen, då även utanför arbetstid (alkohol), i fallet med droger egentligen bara vilken typ av substans personen brukat, vilket i sig hänger ihop med vilken/vilka substanser beställaren efterfrågat. En annan väsentlig fråga är om tillförlitliga tester används?

I en artikel i Läkartidningen 2010, drar ett antal forskare, Hermansson, Beck mfl slutsatsen ”att drogtestning på urinprov är en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk i arbetslivet och därmed kunna erbjuda stöd- och rehabiliteringsinsatser.” Med effektivt menar man att drogtest behöver ingå i ett större program och vara väl förankrat på arbetsplatsen.

Missbruksutredningen (SOU 2011:35) hade även arbetsplatsen, som ett av sina reformområden. Man påpekade att ett stort antal personer med missbruksproblem i olika stadier finns i arbetslivet. Utredningens förslag var bla annat att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende. I fråga om drogtester och integritetsfrågan skrev man: ”Utredningen är medveten om att en medicinsk bedömning av patientens eventuella beroende av olika psykoaktiva substanser kan upplevas som integritetskränkande men anser att fördelarna med att kunna bättre värna en patients hälsa och de samhällsekonomiska vinsterna med adekvat behandling överväger. ”

Även om testning och kort rådgivning blivit allt vanligare inom Företagshälsovården, och ett antal utredningar och rapporter uppmanar åt det hållet, så kan man nog påstå att intresset är svalt bland arbetsgivare vad gäller det bredare preventiva arbetet. Kraven på att använda effektiva metoder för prevention har också ökat.

Som tidigare beskrevs så kan testning ses som en del i det förebyggande arbetet för att upptäcka konsumtion men också för att hjälpa, tex genom att erbjuda rehabilitering. Det hänger ihop med kunskapsnivån och hur man resonerar om skälen för drogtester på arbetsplatsen. Det vanligaste  är sannolikt säkerheten. I en 15 år gammal studie visade det sig att arbetsplatser också tog ställning mot narkotikan genom policybeslut.

Här några exempel på kommentarer från personalchefer, chefer hur man kan resonera: 

”Ja, jag antar att vi använder testerna för att de ligger i tiden”,

”Vi använder dem mest slentrianmässigt, det riktiga skälet kanske borde vara att inte få in personer på företaget som inte kan hantera sitt jobb”

… inte få in dem innanför grindarna” uttryckte sig en av intervjupersonerna i studien ”Alkohol- och drogtester i arbetslivet” (Eriksson & Olsson 2001) 

Studien visar också på skillnaden och det problematiska i synen på alkohol och droger angående det legala eller illegala med respektive substans. Man skriver angående att ta ställning mot narkotika:

Arbetsgivaren får därmed en polisiär roll och den privatisering av narkotikabekämpningen, och således brottsbekämpningen, som sker är inte helt oproblematisk. Dessutom kan narkotikatesterna, till skillnad från alkoholutandningsprov, inte bevisa att du varit påverkad på jobbet.

När det gäller testers tillförlitlighet m.m. så har Alna tagit fram riktlinjer tillsammans med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden samt Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac och forskare.

INTEGRITET
Från fackligt håll har stridsfrågan under lång tid varit själva integritetsfrågan för arbetstagarna. Man vill värna integritetsskyddet för sina medlemmar och anser många gånger att det inte uppfylls. Man anser att Arbetsdomstolen inte tillräckligt tagit hänsyn till integriteten i sina domslut. Därför vill man se en reglering genom lag för bla drogtestning.

Det första som kan sägas om begreppet integritet är att det inte existerar en vedertagen definition.  
Integritetsskyddet uttrycks bla enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Den säger att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Artikeln omfattar även skydd mot medicinska undersökningar, och då även sådana av mindre betydelse.  

Bland en rad av statliga utredningar rörande integriteten finner vi (SOU 2009:44) ”Integritetsskydd i arbetslivet”. Den föreslog en särskild reglering för medicinska undersökningar, som även omfattar alkohol och drogtestning.  Utöver Europakonventionens integritetsskydd finns ytterligare konventioner, förordningar och lagar som tar upp förhållandet mellan arbetsgivares rätt till kontroll och arbetstagares rätt till integritet. Vägledande i Sverige för offentligt anställda är LOA, Lagen om offentligt anställda. För privata aktörer har prövningar i Arbetsdomstolen pekat ut riktningen för arbetsgivarna. Resultatet är att om arbetsgivarens intresse, som säkerheten, väger tyngre än arbetstagarens intresse av integritet så är arbetstagaren skyldig att underkasta sig testning.
Både Integritetsutredningen såväl som Missbruksutredningens förslag hamnade mer eller mindre i arkivet.

Själva integritetsfrågan är återigen aktuell i ett nytt betänkande (SOU 2017:52). Betänkandet föreslår uppförandekoder för att stärka integriteten när det gäller tex övervakning om var arbetstagaren befinner sig, vad man gör på nätet och kameraövervakning.

För den som vill läsa mer om vilka utredningar som genomförts bakåt i tiden rekommenderas denna lista från tidningen Arbetet.

OMFATTNING AV NARKOTIKABRUKET 
Det första som ska sägas om bruket av narkotika i befolkningen, är att den är begränsad. Missbruksutredningens kartläggning uppskattade antalet riskbrukare (hälso-juridisk- beroenderisk) av narkotika till 77 000. Andelen tungt beroende till 29 500. För läkemedelsberoende ett antal av 65 000. Utredningen antog också att det tunga beroendet skulle öka på sikt.

I CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) rapport från sommaren 2017 skriver man: ”Andelen i befolkningen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 00-talet, efter en uppgång under föregående årtionde. Dock finns tecken på att användningen blivit något mera intensiv bland yngre vuxna och de indikationer som speglar allvarligare former av narkotikaanvändning pekar på en försämrad situation.”

Reglering i Europa

EU.s narkotikabyrå EMCDDA har sammanställt en lista, som har ett antal år på nacken (2006), över 23 europeiska länder och dess rättsliga status för drogtester i arbetslivet.

Endast Finland (2003), Irland (2005) och Norge (2005) har lagstiftning som tydligt och specifikt tar upp frågan om drogprovning på arbetsplatsen. För alla länder är dock olikheter och skillnader tydliga. 

Tex tillåter Frankrike enbart testning för högsäkerhetsklassade positioner. I Holland är nyanställningstester av alla sökande förbjuden enligt lag.

Här följer en kort sammanfattning av listan och hur det ser ut på nationell nivå.

Harmonisering 
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-direktiven om skydd av personuppgifter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen verkar ha genomförts i nästan alla ländernas lagar.

Risk- responsnivå många länder anger att testning kan äga rum när det finns en hälso-, eller säkerhetsrisk eller när det är ”nödvändigt”, ”proportionellt” ”motiverat” eller ”rimligt” eller när det finns en misstanke om droger.

Hälsoperspektivet framför det olagliga i att bruka narkotika. Det finns länder som uppger att tester ingår i en övergripande hälsopolicy och syftet med testningen bör vara att påverka. Arbetsgivaren har en laglig skyldighet att tillhandahålla en säker arbetsplats.

Sysselsättningsaspekten länderna varierar kraftigt i betoning på provtagning före eller under anställning. Testning är tillåten för arbetssökande i vissa länder i vissa situationer.

Sanktioner vissa länder bestraffar särskilt otillåten testning med straffavgifter, då antingen som ett brott mot arbetstagarens integritet eller som ett brott mot integriteten i allmänhet. I EU-direktivet om dataskydd överlämnas emellertid åt medlemsstaterna att fastställa eventuella sanktioner för brott mot dataskydd.

(fritt översatt)
Läs mer om sammanställningen här EMCDDA

Åren 2005 – 2014 är hämtade från Drogtestnytt mars 2015.

Gröna staplar är uppgifter från Tomas Villén, Missbrukslaboratoriet augusti i år.  
Siffrorna för 2017 är en prognos. 



Nedgången från 2008 till lägsta läget 2009 sammanfaller med färre nyanställningar pga av dålig fart i ekonomin. Det föll med 14%. Därefter har nyanställningarna ökat och under 2016 nyanställdes cirka 1,5 miljoner personer (15-74 år)

Källa: Arbetslöshetsrapporten 2017

Intervjuerna

Drogtester i arbetslivet har mer än fördubblats på fem år på ett av de största laboratorierna, Missbrukslaboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset. 

Vi har siffror för varje år och ökningen från 2013 har fortsatt med stor kraft, säger Tomas Villén, Sjukhuskemist på laboratoriet. 

Ökningen kan bero på flera saker. Det kan vara så att vi får en större andel av hela landets prover eller att drogtestningen i samhället ökar. Antagligen är det en kombination av båda. EDTS (se intervju nedan) sköter provlogistiken sedan några år för flera företagshälsovårdskedjor och då får vi nästan alla deras prover.

Vi för ingen statistik över provtagningsindikationerna och kan därför inte säga om det är de slumpvisa proverna eller nyanställningsproverna som ökar.

Vi har ju analyserat drogtester i arbetslivet i ca 25 år och andelen positiva urinprover har successivt ökat från 2-3% under 1990-talet till 4-5% 2015-2017. För salivprover är andelen 1% för tiden 2015-2017.

Jag har funderat mycket på varför provtagning ökar och har inget svar. Det är möjligt att andelen slumpvisa tester har ökat och att dessa har större andel positiva resultat. Antalet beställda analyser per prov har också ökat men inte så att det kan förklara ökningen av andelen positiva svar. Det finns mig veterligen inga andra indikationer på att missbruket i samhället har ökat dramatiskt.

Man ska hålla i åtanke att en stor andel av våra positiva svar beror på högst legitima läkemedelsintag, men det är framför allt cannabis, amfetamin och kokain som ökat, och dessa kan inte bero på medicinering. Gränserna för vilka koncentrationer som bedöms som positiva har inte ändrats nämnvärt. 

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av statistiken. Drogtester i arbetslivet är numera en etablerad del av företagshälsovården i Sverige och uppenbarligen anser många arbetsgivare att det är värt kostnaden att fortsätta bedriva verksamheten.

Villén avslutar med att säga:  –Det vore kul om någon kunde studera vad som händer med våra positiva resultat. Vår förhoppning är ju att missbrukarna som upptäcks rehabiliteras och inte sparkas ut.                                       

Gunnar Wärngård, EDTS

”EDTS har stor bidragande orsak till ökningen eftersom vi idag arbetar med fler branscher än för 20 år sedan.”

Läs mer

 

Annett Olofsson, LO-TCO rättsskydd

”Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan.”

Läs mer

Tony Skoog, Kommunal Mitt

..”om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?”

Läs mer

Magnus Dalsvall, HR- akuten

”Att antalet drogtester ökar i arbetslivet, ligger väl i tiden med ökande arbetsmiljökrav på arbetsgivare.”

Läs mer

Håkan Thorsén, Örebro universitet

”Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.”

Läs mer