Ekonomiskt verktyg för psykisk ohälsa

Det arbetshälsoekonomiska analysverktyget är framtaget som ett stöd till det förebyggande arbetet, men kan även användas för rehabiliterande insatser.

Analysverktyget är utvecklat utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö och ekonomi och strukturerat enligt de tre ekonomiska frågeställningarna som arbetsgivare har när de fattar beslut om arbetsmiljö- och hälsoinsatser: kostnaden för ohälsan, ohälsans påverkan på ekonomin samt om insatserna är kostnadseffektiva.

Ladda ned pdf här
Analysverktyg

Lagändring om spelberoende

Från 1 januari 2018 får kommunernas socialtjänst ansvar för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar. Kommun och landsting ska samarbeta om den enskilde spelberoende.

– “Spelmissbruk är ett allvarligt problem, som ger stora sociala och ekonomiska konsekvenser, både för de som spelar och för deras anhöriga. Hittills har det på många håll i landet varit svårt att få hjälp för spelproblem. Förhoppningsvis innebär lagändringen att tillgången till vård och behandling kommer att öka och att fler kommer att kunna få nödvändig hjälp,” säger Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen.

Läs mer hos Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/spelmissbruklikstallsmedannatmissbruk

Förstärkt rehabilitering från 1 juli

Förslag om att arbetsgivaren ska ha upprättat en rehabiliteringsplan efter 30 dagar. Förslagen föreslås träda ikraft den 1 juli 2018.

I lagrådsremissen kan man läsa att: “Arbetsgivaren ska ha upprättat en plan för återgång i arbete för den anställde sjukskrivne personen senast den dag som arbetsförmågan har varit nedsatt under 30 dagar. Försäkringskassan bör i ökad utsträckning följa upp arbetsgivarens planer och åtgärder inom ramen för gällande tillsynsansvar för rehabiliteringsverksamheten.”

Här kan du läsa mer om förslaget 
http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2017/06/forstarkt-rehabilitering-for-atergang-i-arbete/

Håkan Thorsén, Örebro universitet

Håkan Thorsén är författare och Docent vid Örebro Universitet. Han arbete fokuserar bla på makt, etik och människans livsvillkor. Här följer hans kommentarer:

Etik och drogtester
Etik handlar väsentligen om hur man i språket kan rättfärdiga sina handlingar. Detta blir aktuellt när det gäller drogtester. Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.

Maktutövningen blir tydlig genom att arbetsgivaren ställer krav på personal att de ska genomgå drogtester, vid exempelvis nyanställning, slumpvis eller vid misstanke om droganvändning. Detta kan rättfärdigas genom att arbetsgivaren uppfattar ett ansvar gentemot ”tredje man”, exempelvis vid säkerhetsfrågor, kvalitetssäkring eller varumärkespolicy. Allmänna drogtester innebär också etiska problem vad gäller personalens perspektiv. Dispositionell makt kan här göra sig gällande, dvs personalen kan uppleva att om de nekar till drogtester kan arbetsgivaren komma att använda repressalier.

När det gäller nyanställning så kan den arbetssökande uppfatta hot om att inte får jobbet om denne vägrar. Redan anställda kan uppleva hot om att de får sämre arbetsuppgifter eller att löneutvecklingen påverkas. Dispositionell makt behöver alltså inte innebära tydliga hot, utan innebär att den beroende (personal eller personer i nyanställningsfasen) upplever att om de vägrar, så kan de drabbas av repressalier. De upplever alltså ett outtalat hot och kan därigenom gå med på drogtester – som en ytanpassning – trots att de inte vill detta, bland annat för att de upplever det som en kränkning gentemot sin integritet.

Andra etiska problem med drogtester är vilken typ av drogtest som används och träffsäkerheten av denna. Det finns många olika typer av drogtest, såsom hårtest, salivtest, urintest eller blodtest. Dessa har olika säkerhet och indikerar olika typer av droger. Urinprov måste också göras genom integritetskränkande förfarande – testaren måste se när den testade faktiskt kissar!

Drogtester kan också förstöra arbetsrelationen mellan arbetsgivare och personal. Drogtesterna kan innebära ett ifrågasättande av personalen, som denne upplever som en förtroendesvikt. Drogtester kan också inge en falsk tro då testet visar negativt, men den testade har tagit droger som testet inte indikerar. Då uppstår en svårighet att de biologiska markörerna inte är säkerställda, men arbetsgivarens representanter är ändå misstänksamma. Risken för att förtroendesvikten blir ännu större är uppenbar. 

Magnus Dalsvall, HR – akuten

Magnus Dalsvall är grundare och HR expert hos HR- akuten. Här följer hans kommentarer:

Att antalet drogtester ökar i arbetslivet ligger väl i tiden med ökande arbetsmiljökrav på arbetsgivare. I synnerhet efter AFS 2015:4 där bland annat den sociala arbetsmiljön tas upp och handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Drogtester är även ett snabbare och ”lättare” sätt att konstatera om någon anställd har problem på arbetsplatsen. Osäkerheten är stor att konfrontera någon som man misstänker har ett drogberoende. Men även att fånga upp personer i början innan det gått för långt är av intresse för arbetsgivaren. En rehabilitering kan vara lång och dyrbar och helt klart finns ett intresse från arbetsgivaren att snabbt få personen tillbaka i tjänst.

Sedan verkar det vara ”inne” att skylta med att man som arbetsgivare tar ansvar för en drogfri arbetsmiljö, vi ser det dagligen på företagsbilar, taxi med mera. Andemeningen blir att du kan lita på oss.

Från HR:s sida är det ett sätt att visa att man som arbetsgivare tar ansvar för den drogpolicy som finns.  Arbetsmiljöarbetet har blivit en strategisk och viktig fråga för arbetsgivarna som påverkar både säkerheten och konkurrenskraften för företaget. Det signalerar även att man som arbetsgivare tar ansvar där drogtester kan vara en del, och du kan lita på oss en annan del.

Men en stor anledning tror jag är att du kan fånga upp eventuella problem tidigt och slippa besvärliga konfrontationssamtal där bevisbördan är svår. Förmodligen har det även en preventiv effekt. Drogtester vid nyanställningar kan nog komma att öka då det kan stå arbetsgivaren dyrt att rekrytera in en som har drogproblem och kan vara rent förödande för en liten arbetsgivare. Drogtester kan vara säkrare än referenser vid nyanställningar på den punkten.

När man för något decennium sedan diskuterades drogtester var den personliga integriteten hotad. Nu har den personliga integriteten urholkats betydligt bland annat på fenomenet att bekvämlighet går före integritet och positionerna har flyttats framåt i en allmän samhällstrend. Det blundas ofta alldeles för länge i arbetslivet innan vi reagerar och agerar när en person har drogproblem på arbetsplatsen.

Jag kan se att antalet krav på drogtester kommer att fortsätta öka i arbetslivet. För vem vill ha en drogpåverkad byggnadsarbetare klättrande på byggställningar, en chef som tappar omdömet på grund av droger, eller varför inte en finansanalytiker, busschaufför, svarvare osv.

Samhällsekonomiskt har det också effekt på sikt då drogrelaterade problem är kostsamt såväl ekonomiskt som personligt, så drivkrafterna att införa drogtester kommer med all sannolikhet att öka. Det viktiga är dock att personer som upptäcks tas om hand i en rehabilitering och inte slängs ut från arbetsmarknaden.

 

Tony Skoog, Kommunal Mitt

Tony Skoog är ombudsman för Kommunal Mitt som är aktuella i en process där Region Gävleborg nu vill införa slumpmässiga alkohol- och drogtester på personal. Kommunal och andra berörda fack är emot beslutet. Här följer hans kommentarer:

Mina reflektioner kring en ökning är utifrån att arbetsgivaren vill i ett tidigare skede upptäcka personer med drogproblem. Men samtidigt så är det inte ett nytt problem att det existerar personer med drogproblem på våra arbetsplatser, det har det gjort i många år tidigare. Orsaken till en ökning kan bero på många olika saker att t.ex. det är ett ”enkelt” sätt för en arbetsgivare att upptäcka drogproblem hos anställda. Men det innebär inte att ett positivt utslag är lika med att personen har problem med droger.

Det kan även vara så att SKL:s  möten där chefer för hela Sveriges kommuner och landsting träffas, så kan det diskuteras och spridas utifrån de träffarna.

– Vad vill man uppnå med drogtestning och hur vet man att man får måluppfyllelse? Dvs bättre säkerhet, bättre hälsa, bättre arbetsmiljö osv. Frågan är motiverad men svår att svara på, svaret finns nog lite i själva frågeställningen. Det är så att arbetsgivaren ”rättfärdigar” sin motivering till att införa slumpmässiga tester. Det finns ingen statistik vad jag vet som genomförs i detta, om det är så har det inte kommit till vår kännedom.

– Ni är inte emot tester i regionen som nu vill införa slumpmässiga tester men är tveksamma till att integriteten skyddas. Beskriv gärna era resonemang i detta sammanhang. Det är riktigt att kommunal Mitt ställde sig oenig denna fråga, vårt huvudsyfte var just integriteten för våra medlemmar, att den ska kunna säkerställas. Samt hur hanteras jag som person och även min integritet vid ett positivt svar. Det är som jag tidigare har beskrivit att om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?

Kan säga att Kommunal är emot generella slumpmässiga eller enskilda alkohol och/eller drogtester eller gentester av personal. För att vi ska gå med på t.ex. blåsskåp så ska följande vara uppfyllt av arbetsgivaren:

– Förhandlad drogpolicy med rutiner vid upptäckt av missbruk

– Tillförlitlig utrustning som kalibreras i tillräcklig utsträckning

– Formerna för testet. När, var och hur?

– Urin/blodprov ska tas av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal.

– Proverna ska ske under betryggande former och analyseras på laboratorium som är ackrediterat enligt lagen om teknisk kontroll.

– Analyser får inte innehålla överskottsinformation.

– För att annan än den som testats ska få del av provresultatet krävs att den som testats samtycker.

När det gäller att proven är positiva så kommer naturligtvis Kommunal in när det gäller rehabilitering och även i en förlängning när det eventuellt går till arbetsrättstillämpning utifrån anställningsavtalet.

 

Annett Olofsson, LO-TCO Rättsskydd

Annett Olofsson är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, här följer hennes kommentarer:

LO-TCO Rättsskydd AB är fackens egen juridiska byrå. Juristerna på arbetsrättsenheten företräder alla LO-förbund och en handfull TCO-förbund i arbetsrättsliga tvister samt ger rådgivning och utbildning i arbetsrätt.

I våra tvister, men också i vår rådgivning, dyker frågor om drogtester upp allt oftare. Den utveckling avseende antalet drogtester i arbetslivet som beskrivs av Missbruks-laboratoriet och EDTS bekräftar vårt intryck av att antalet drogtester i arbetslivet har ökat samt att sådana tester används i allt fler branscher. Allt oftare testas också arbetstagare som inte har arbetsuppgifter där det är befogat med drogtester.

Det finns t.ex. landsting som infört slumpvisa drogtester för alla anställda. Utvecklingen drivs på av att det numera är både enkelt och billigt för arbetsgivarna att drogtesta.

Från fackligt håll har man under lång tid framfört att frågan om drogtester och andra kontrollåtgärder i arbetslivet måste regleras i lag. I brist på lagstiftning bestäms rättsläget av ett antal domar från Arbetsdomstolen.
Enligt vår mening har Arbetsdomstolen i dessa domar inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till arbetstagarnas rätt till skydd för sin personliga integritet.

Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan. Med rimlig balans menas en betydlig uppstramning av arbetsgivarnas rätt att drogtesta. Sådan rätt ska bara föreligga när det finns ett tungt vägande intresse.

Med lagen om offentlig anställning som förebild ska en arbetsgivare endast ha rätt att drogtesta arbetstagare som har sådana arbetsuppgifter att brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom.  

Gunnar Wärngård, EDTS

Gunnar Wärngård är sjuksköterska och arbetar för EDTS som bla tillhandahåller provtagningstjänster till arbetslivet. Här följer hans kommentarer:

Det har blivit mer nyanserat resonemang kring hur man ska arbeta drogförebyggande ute på arbetsplatserna med just drogtesterna. Tidigare ifrågasattes testerna oftast utifrån integritetsaspekten men idag vet våra kunder och fler att testerna utförs med noggrant integritetsskydd. Tillförlitligheten till EDTS blir på så sätt stor vilket gör att allt fler vill ha våra tjänster.  

När jag började för 10 år sedan genomförde EDTS knappt 10 000 tester per år, nu har vi mer än fördubblat detta till nästan 23 000 slumpmässiga alkohol- och drogtester per år.

Fler och fler har blivit mer positivt inställda till vårt förebyggande arbete. Vi utför inte enbart tester vi hjälper även företag med drogpolicy och utbildning. Att vara väl insatt i hur alkohol- och missbruksbeteenden ser ut gör att arbetsplatserna med större sannolikhet också vågar agera när problem uppstår. Med andra ord, drogpreventionen måste pågå hela tiden inte bara när vi kommer och gör tester.

Slumpmässiga drogtester brukar jag likställa med vägkameror vid bilkörning. För varje gång du passerar en kamera påminns du om att du ska hålla koll på hastigheten. Samma sak med våra slumpmässiga tester, varje gång vi kommer ut och genomför ett uppdrag påminns de anställda om att företaget har en drogpolicy som säger att det ska vara alkohol- och drogfritt på arbetsplatsen. Påminnelserna får oss att tänka till och också förhoppningsvis ändra beteende, framförallt de som är i riskzon.

EDTS har stor bidragande orsak till ökningen eftersom vi idag arbetar med fler branscher än för 20 år sedan. När verksamheten startade med slumpmässiga tester var det framförallt inom transportsektorn. Idag är vi verksamma också inom industri-, kraft-, logistik- och byggföretag plus även några ytterligare branscher.

Vilka är era erfarenheter hur proverna fördelas, dvs nyanställningstester, slumpmässiga eller vid misstanke? EDTS utför mestadels slumpmässiga alkohol- och drogtester alltmedan företagshälsovården mestadels gör nyanställningstester, misstanketester samt tester för rehab-uppföljning.

– Hur tycker ni att ett gott förebyggande arbete i arbetslivet effektivast ser ut? Arbetsplatserna ska arbeta förebyggande framförallt genom att skaffa sig mer kunskap i detta kluriga ämne.  Engagerade nyckelpersoner (HR, chefer, arbetsledare, fackliga representanter, skyddsombud, miljösamordnare) har här ett stort ansvar att visa sig som föredömen på arbetsplatserna. Att våga bry sig om en anställd som inte mår bra är en självklar handling vare sig det handlar om alkohol- och drogproblem eller någon annat psykosocialt problem. Jag eftersträvar att fler arbetsplatser arbetar mer relationsorienterat och också väger in dessa arbetsmiljöfrågor i sina måluppfyllelser och resultat.