Okategoriserat

Gruppledare, teambildning, chefsutbildning, affektskola

av
Affektskola, ledarskap
Affektskola. Gruppledarutbildning Resurs Rehabilitering

Utbildning för behörighet att bedriva affektskola

Denna utbildning vänder sig till dig som arbetar professionellt med grupper eller psykoterapi. Som vill utveckla sitt arbete och öka förståelsen för Tomkins teori samt att arbeta med Affektskola. Men framför allt att du har stort intresse för affekter och vårt känsloliv.

Idag finns det affektskola både inom region, kommunala och privata verksamheter, och vi har haft förmånen att utbilda många av dessa verksamheterna.

Förkunskaper
Sökande till Affektskolan skall ha en basal kännedom om Tomkins affektteori. För er som har intresset men inga förkunskaper se litteraturförslag .

Upplägget
Utbildningen innefattar egna studier i affektteori, en kortare hemuppgift mellan tillfällena, hålla egna korta föreläsningar och praktisera gruppledarrollen. Allt i syfte att du skall känna dig förtrogen med både den teoretiska och praktiska delen i ledarskapet.

Stort utrymme lämnas för diskussioner och feedback.

Dag 1
Inleds med en längre föreläsning utifrån Silvan Tomkins affektteori. Vi går igenom de nio grundläggande affekterna och belyser kortfattat scriptteorin.

Dag 2 
Inleds med kort föreläsning om gruppledarrollen i Affektskolan följt av praktiska övningar

Dag 3
Inleds med reflektioner utifrån den hemuppgift samtliga deltagare har fått, följt av praktiska övningar.

Dag 4
Praktiska övningar, sammanfattning och avslutning

Utbildningen leds av:
– Calle Fjellman, socionom, leg psykoterapeut

Claes Parck , socionom, leg psykoterapeut, utbildad handledare i psykodynamisk psykoterapi

Kostnad
12 000 kr exkl moms. Ingår kursmaterial, fika samt certifiering att leda Affektskola

Kontakt Claes Parck claes@resursrehabilitering.se 0708-84 98 06

Ladda ned pdf

Affektskola i samband med teambildning/handledning/ chefsutbildning

Vi erbjuder en 2 dagars utbildning för personalgrupper eller chefer som vill utveckla sin kommunikation med varandra och sina kunder. Detta koncept har genomförts både i mindre handlednings grupper samt i en hel förvaltningsgrupp om 60 personer.

Exempel på upplägg

Dag 1
Föreläsning : Tomkins affektteori 9:00-12:00

Grupparbete: Affekterna: Glädje, ilska, rädsla.   13:00-17:00

Dag 2
Grupparbete: Affekterna: Oro, skam 9:00-12:00

Uppföljning/sammanfattning: 13:00-15:00

Tider och upplägg korrigeras utifrån era behov. Vi erbjuder dessa kurser både i våra egna lokaler och hos er.

Vi har tillgång till trevliga lokaler på Österlen, Skillinge Hamn och kan tillsammans med lokala B&B erbjuda trevlig övernattning till humana priser.Bilder

Alternativt i Lund Klostergatan 3 B. bilder

Kostnad: 3200 kr /deltagare minimum 5 personer

Kontakt Claes Parck claes@resursrehabilitering.se
0708-84 98 06

Litteraturtips
Föregående
Nästa

Ångest, nedstämdhet eller depression

av

Ångest är känslor av stark oro och rädsla. Vid depression känner du dig tom och oinspirerad har svårt att finna glädje i vardagen. Här kan du göra en värdering av din psykiska hälsa.

ÅNGEST
Ångest är känslor av stark oro och rädsla som de flesta upplever någon gång. Det kan kännas tydligt i kroppen, till exempel som hjärtklappning och svettningar. Upplevelsen av ångest är olika för olika personer.
Det är vanligt att ångest hänger ihop med något obehagligt som har hänt eller något du tror skulle kunna hända. Men du kan också få ångest utan att du riktigt förstår varför.
Om du har så mycket ångest att det är svårt att klara vardagen behöver du söka hjälp. Det finns bra hjälp och du kan lära dig hantera ångesten så att den inte hindrar dig i livet.

Psykisk hälsa

NEDSTÄMDHET
Det är inget onormalt att känna nedstämdhet som en reaktion på olika svårigheter i livet. Oro, sorg och håglöshet är en naturlig del av livet. Det är däremot ganska rimligt att kunna känna nedstämdhet som orsakas av sömnbrist, stress, årstidsväxlingar, brist på dagsljus, obalans i livet, konflikter och problem på jobbet eller hemma, ensamhet, tristess i vardagslivet.

DEPRESSION
Det kan finnas många anledningar till att man drabbas av en depression, men ofta handlar det om att man har haft det svårt på olika sätt. Det är vanligt att depressionen kommer när man har haft problem i relationer till andra. Man kan också ha förlorat någon som betyder mycket för en, eller så har relationen till familjen börjat bli jobbig.
Du känner dig tom och oinspirerad, och kan ha svårt att finna glädje i vardagen. Livet känns lätt meningslöst och det blir inte bättre med tiden. Går det för långt kan det leda till självmordstankar.

Självkoll Psykisk hälsa

Viktigt att säga är att testerna i sig inte kan ställa en diagnos. De kan däremot ge en indikation. Fler tester och en läkarbedömning hos Företagshälsovården eller hos din vårdcentral är nödvändig.

Du är välkommen att ringa oss för att diskutera vidare tester och bedömning hos oss. Vi ger dig också en rekommendation om hur du kan gå vidare. 

Spelproblem och risk för spelproblem

av

Har ditt spelande om pengar börjat oroa dig eller har behovet blivit ett problem som du själv inte kan hantera? Då kan du göra en självkoll här.

PGSI består av nio frågor som mäter spelproblem och risk för spelproblem senaste året

Tolkningsmall

Svaren på de nio frågorna ges följande poäng:
Aldrig=0
Ibland=1
Ofta=2
Nästan alltid=3 
Summera all dina svar, maxpoäng är 27. 

Så här tolkar du dina svar:
0=Inga spelproblem
1–2=Viss risk för spelproblem
3–7=Förhöjd risk för spelproblem
8 eller mer=Spelproblem

Viktigt att säga är att testet i sig inte kan ställa en diagnos. De kan däremot ge en indikation. Fler tester och en kontakt hos Företagshälsovården eller hos din vårdcentral kan vara befogat.

Du är välkommen att ringa oss för att diskutera vidare tester och bedömning hos oss. Vi ger dig också en rekommendation om hur du kan gå vidare. 

Affektskola, ledarskap

Vill du veta mer om PGSI så följer du länken här nedan

PGSI

Självkoll alkohol och narkotika

av

Har din konsumtion börjat oroa dig eller har behovet blivit ett problem som du själv inte kan hantera? Då kan du testa dig här.
Tillvaron är sällan svart eller vit. Ofta kan det vara svårt att avgöra själv om man ligger i riskzonen. Du kan själv göra testet här som tar några minuter och som kan identifiera eventuell alkohol- narkotikaproblematik. När du fyller i formuläret så är det de senaste 12 månaderna som gäller. Vi ska därefter visa dig hur du räknar ut poängen och tolkar ditt svar. Du får därmed en bild av konsumtionen och problematikens svårighetsgrad.

AUDIT
Alcohol Use Disorders Identification Test
AUDIT är ett strukturerat frågeformulär som består av 10 frågor för bedömning som klargör förhållandet till alkohol.

Frågorna gäller de senaste 12 månaderna. 
Metoden används inom socialtjänst, primärvård, kriminalvård etc. Med hjälp av AUDIT kan både arbetsgivare och den anställde få vetskap om en person har alkohol-problem och även vilken sorts problem denne har.

Det kan röra sig om riskfylld alkoholkonsumtion, skadlig konsumtion eller ett beroende.

DUDIT
Drug Use Disorders Identification Test
DUDIT är ett strukturerat intervjuformulär som består av 11 frågor. Frågorna syftar till att ta reda på konsumtionsmönster och narkotika-läkemedelsrelaterade problem av olika slag.

DUDIT kan vara av värde för att identifiera de som ser ut att ha ett problem med narkotika eller beroende och för att utesluta de som inte har sådana problem.

DUDIT har utvecklats med tanken att metoden skall användas i skolor, primärvård, företagshälsovård, socialtjänst etc.

Ladda ned formuläret här AUDIT

Ladda ned formuläret här DUDIT

Att tolka AUDIT 

Nu när du fyllt i formuläret ska vi tolka poängen i AUDIT.
Först ska vi förklara hur du poängsätter frågorna.

På fråga 1-8 tilldelas svaren 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng.
Fråga 9-10 tilldelas 0, 2 eller 4 poäng (från vänster till  höger).
Maxpoäng är 40.

Räkna ihop poängen och tolka resultatet enligt nedanstående indelning

Att tolka DUDIT

Fråga 1-9 poängsätts med 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng.
Fråga 10 och 11 poängsätts med 0, 2 eller 4 poäng.
Maxpoäng är 44.

Viktigt att säga är att testerna i sig inte kan ställa en diagnos. De kan däremot ge en indikation. Fler tester och en läkarbedömning hos Företagshälsovården eller hos din vårdcentral är nödvändig.

Du är välkommen att ringa oss för att diskutera vidare tester och bedömning hos oss. Vi ger dig också en rekommendation om hur du kan gå vidare. 

Affektskola, ledarskap

Vill du veta mer om AUDIT & DUDIT så följer du länkarna här nedan

AUDIT
DUDIT

Ekonomiskt verktyg för psykisk ohälsa

av

Det arbetshälsoekonomiska analysverktyget är framtaget som ett stöd till det förebyggande arbetet, men kan även användas för rehabiliterande insatser.

Analysverktyget är utvecklat utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö och ekonomi och strukturerat enligt de tre ekonomiska frågeställningarna som arbetsgivare har när de fattar beslut om arbetsmiljö- och hälsoinsatser: kostnaden för ohälsan, ohälsans påverkan på ekonomin samt om insatserna är kostnadseffektiva.

Ladda ned pdf här
Analysverktyg

Håkan Thorsén, Örebro universitet

av

Håkan Thorsén är författare och Docent vid Örebro Universitet. Han arbete fokuserar bla på makt, etik och människans livsvillkor. Här följer hans kommentarer:

Etik och drogtester
Etik handlar väsentligen om hur man i språket kan rättfärdiga sina handlingar. Detta blir aktuellt när det gäller drogtester. Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.

Maktutövningen blir tydlig genom att arbetsgivaren ställer krav på personal att de ska genomgå drogtester, vid exempelvis nyanställning, slumpvis eller vid misstanke om droganvändning. Detta kan rättfärdigas genom att arbetsgivaren uppfattar ett ansvar gentemot ”tredje man”, exempelvis vid säkerhetsfrågor, kvalitetssäkring eller varumärkespolicy. Allmänna drogtester innebär också etiska problem vad gäller personalens perspektiv. Dispositionell makt kan här göra sig gällande, dvs personalen kan uppleva att om de nekar till drogtester kan arbetsgivaren komma att använda repressalier.

När det gäller nyanställning så kan den arbetssökande uppfatta hot om att inte får jobbet om denne vägrar. Redan anställda kan uppleva hot om att de får sämre arbetsuppgifter eller att löneutvecklingen påverkas. Dispositionell makt behöver alltså inte innebära tydliga hot, utan innebär att den beroende (personal eller personer i nyanställningsfasen) upplever att om de vägrar, så kan de drabbas av repressalier. De upplever alltså ett outtalat hot och kan därigenom gå med på drogtester – som en ytanpassning – trots att de inte vill detta, bland annat för att de upplever det som en kränkning gentemot sin integritet.

Andra etiska problem med drogtester är vilken typ av drogtest som används och träffsäkerheten av denna. Det finns många olika typer av drogtest, såsom hårtest, salivtest, urintest eller blodtest. Dessa har olika säkerhet och indikerar olika typer av droger. Urinprov måste också göras genom integritetskränkande förfarande – testaren måste se när den testade faktiskt kissar!

Drogtester kan också förstöra arbetsrelationen mellan arbetsgivare och personal. Drogtesterna kan innebära ett ifrågasättande av personalen, som denne upplever som en förtroendesvikt. Drogtester kan också inge en falsk tro då testet visar negativt, men den testade har tagit droger som testet inte indikerar. Då uppstår en svårighet att de biologiska markörerna inte är säkerställda, men arbetsgivarens representanter är ändå misstänksamma. Risken för att förtroendesvikten blir ännu större är uppenbar. 

Magnus Dalsvall, HR – akuten

av

Magnus Dalsvall är grundare och HR expert hos HR- akuten. Här följer hans kommentarer:

Att antalet drogtester ökar i arbetslivet ligger väl i tiden med ökande arbetsmiljökrav på arbetsgivare. I synnerhet efter AFS 2015:4 där bland annat den sociala arbetsmiljön tas upp och handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Drogtester är även ett snabbare och ”lättare” sätt att konstatera om någon anställd har problem på arbetsplatsen. Osäkerheten är stor att konfrontera någon som man misstänker har ett drogberoende. Men även att fånga upp personer i början innan det gått för långt är av intresse för arbetsgivaren. En rehabilitering kan vara lång och dyrbar och helt klart finns ett intresse från arbetsgivaren att snabbt få personen tillbaka i tjänst.

Sedan verkar det vara ”inne” att skylta med att man som arbetsgivare tar ansvar för en drogfri arbetsmiljö, vi ser det dagligen på företagsbilar, taxi med mera. Andemeningen blir att du kan lita på oss.

Från HR:s sida är det ett sätt att visa att man som arbetsgivare tar ansvar för den drogpolicy som finns.  Arbetsmiljöarbetet har blivit en strategisk och viktig fråga för arbetsgivarna som påverkar både säkerheten och konkurrenskraften för företaget. Det signalerar även att man som arbetsgivare tar ansvar där drogtester kan vara en del, och du kan lita på oss en annan del.

Men en stor anledning tror jag är att du kan fånga upp eventuella problem tidigt och slippa besvärliga konfrontationssamtal där bevisbördan är svår. Förmodligen har det även en preventiv effekt. Drogtester vid nyanställningar kan nog komma att öka då det kan stå arbetsgivaren dyrt att rekrytera in en som har drogproblem och kan vara rent förödande för en liten arbetsgivare. Drogtester kan vara säkrare än referenser vid nyanställningar på den punkten.

När man för något decennium sedan diskuterades drogtester var den personliga integriteten hotad. Nu har den personliga integriteten urholkats betydligt bland annat på fenomenet att bekvämlighet går före integritet och positionerna har flyttats framåt i en allmän samhällstrend. Det blundas ofta alldeles för länge i arbetslivet innan vi reagerar och agerar när en person har drogproblem på arbetsplatsen.

Jag kan se att antalet krav på drogtester kommer att fortsätta öka i arbetslivet. För vem vill ha en drogpåverkad byggnadsarbetare klättrande på byggställningar, en chef som tappar omdömet på grund av droger, eller varför inte en finansanalytiker, busschaufför, svarvare osv.

Samhällsekonomiskt har det också effekt på sikt då drogrelaterade problem är kostsamt såväl ekonomiskt som personligt, så drivkrafterna att införa drogtester kommer med all sannolikhet att öka. Det viktiga är dock att personer som upptäcks tas om hand i en rehabilitering och inte slängs ut från arbetsmarknaden.

 

Tony Skoog, Kommunal Mitt

av

Tony Skoog är ombudsman för Kommunal Mitt som är aktuella i en process där Region Gävleborg nu vill införa slumpmässiga alkohol- och drogtester på personal. Kommunal och andra berörda fack är emot beslutet. Här följer hans kommentarer:

Mina reflektioner kring en ökning är utifrån att arbetsgivaren vill i ett tidigare skede upptäcka personer med drogproblem. Men samtidigt så är det inte ett nytt problem att det existerar personer med drogproblem på våra arbetsplatser, det har det gjort i många år tidigare. Orsaken till en ökning kan bero på många olika saker att t.ex. det är ett ”enkelt” sätt för en arbetsgivare att upptäcka drogproblem hos anställda. Men det innebär inte att ett positivt utslag är lika med att personen har problem med droger.

Det kan även vara så att SKL:s  möten där chefer för hela Sveriges kommuner och landsting träffas, så kan det diskuteras och spridas utifrån de träffarna.

– Vad vill man uppnå med drogtestning och hur vet man att man får måluppfyllelse? Dvs bättre säkerhet, bättre hälsa, bättre arbetsmiljö osv. Frågan är motiverad men svår att svara på, svaret finns nog lite i själva frågeställningen. Det är så att arbetsgivaren ”rättfärdigar” sin motivering till att införa slumpmässiga tester. Det finns ingen statistik vad jag vet som genomförs i detta, om det är så har det inte kommit till vår kännedom.

– Ni är inte emot tester i regionen som nu vill införa slumpmässiga tester men är tveksamma till att integriteten skyddas. Beskriv gärna era resonemang i detta sammanhang. Det är riktigt att kommunal Mitt ställde sig oenig denna fråga, vårt huvudsyfte var just integriteten för våra medlemmar, att den ska kunna säkerställas. Samt hur hanteras jag som person och även min integritet vid ett positivt svar. Det är som jag tidigare har beskrivit att om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?

Kan säga att Kommunal är emot generella slumpmässiga eller enskilda alkohol och/eller drogtester eller gentester av personal. För att vi ska gå med på t.ex. blåsskåp så ska följande vara uppfyllt av arbetsgivaren:

– Förhandlad drogpolicy med rutiner vid upptäckt av missbruk

– Tillförlitlig utrustning som kalibreras i tillräcklig utsträckning

– Formerna för testet. När, var och hur?

– Urin/blodprov ska tas av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal.

– Proverna ska ske under betryggande former och analyseras på laboratorium som är ackrediterat enligt lagen om teknisk kontroll.

– Analyser får inte innehålla överskottsinformation.

– För att annan än den som testats ska få del av provresultatet krävs att den som testats samtycker.

När det gäller att proven är positiva så kommer naturligtvis Kommunal in när det gäller rehabilitering och även i en förlängning när det eventuellt går till arbetsrättstillämpning utifrån anställningsavtalet.

 

Annett Olofsson, LO-TCO Rättsskydd

av

Annett Olofsson är förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, här följer hennes kommentarer:

LO-TCO Rättsskydd AB är fackens egen juridiska byrå. Juristerna på arbetsrättsenheten företräder alla LO-förbund och en handfull TCO-förbund i arbetsrättsliga tvister samt ger rådgivning och utbildning i arbetsrätt.

I våra tvister, men också i vår rådgivning, dyker frågor om drogtester upp allt oftare. Den utveckling avseende antalet drogtester i arbetslivet som beskrivs av Missbruks-laboratoriet och EDTS bekräftar vårt intryck av att antalet drogtester i arbetslivet har ökat samt att sådana tester används i allt fler branscher. Allt oftare testas också arbetstagare som inte har arbetsuppgifter där det är befogat med drogtester.

Det finns t.ex. landsting som infört slumpvisa drogtester för alla anställda. Utvecklingen drivs på av att det numera är både enkelt och billigt för arbetsgivarna att drogtesta.

Från fackligt håll har man under lång tid framfört att frågan om drogtester och andra kontrollåtgärder i arbetslivet måste regleras i lag. I brist på lagstiftning bestäms rättsläget av ett antal domar från Arbetsdomstolen.
Enligt vår mening har Arbetsdomstolen i dessa domar inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till arbetstagarnas rätt till skydd för sin personliga integritet.

Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan. Med rimlig balans menas en betydlig uppstramning av arbetsgivarnas rätt att drogtesta. Sådan rätt ska bara föreligga när det finns ett tungt vägande intresse.

Med lagen om offentlig anställning som förebild ska en arbetsgivare endast ha rätt att drogtesta arbetstagare som har sådana arbetsuppgifter att brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom.