Den 11 oktober 2019 genomfördes ett frukostmöte om spelproblem och arbetsplatsen.
Det blev en givande paneldiskussion utifrån motiven för arbetsplatsen, att arbeta förebyggande och identifiera spelproblem, diskussion om policy och arbetsanpassning och rehabilitering.
Arrangörer var Resurs Rehabilitering & Spelberoendes förening i Malmö.
Mats Pahlman, Unionen om arbetsgivarens ansvar
Anders Håkansson
Från höger: Anders Håkansson, Thomas Nilsson. Mats Pahlman, Kerstin Wulff, Madeleine Tügel
Söker ni information om Spelberoendes Riksförbund och dess föreningar så hittar ni dem här Spelberoendes Riksförbund
Spelproblem och arbetsplatsen – det luktar ju inte, så hur upptäcker vi då?
Resurs Rehabilitering & Spelberoendes förening i Malmö arrangerar en frukost med den övergripande frågan – hur kan arbetslivet möta spelproblem?
Arbetsplatsen kan vara en hälsofrämjande arena för att tidigt upptäcka dem som riskerar att få spelproblem. Hur kan man som HR/Chef möta spelproblem hos medarbetare? Vilka är motiven för att agera? Hur upptäcker vi spelproblem? Kan spelproblem förebyggas? Ska vi ha en policy? Vad gör vi när rehabilitering kan bli aktuellt?
Denna dag vid kommer ni få lyssna till ett panelsamtal bestående av professor Anders Håkansson, Lunds universitet. Madeleine Tügel, Spelberoendes förening Malmö. Thomas Nilsson, leg. psykolog, Sustainable Interaction. Mats Pahlman, Unionen Chef Sydväst. Kerstin Wulff, Management Partners Malmö.
Moderatorer Jimmy Blondin, Resurs Rehabilitering & Mikael Forsberg, Spelberoendes förening Malmö.
VAR: Hotell Lundia, Knut den stores Torg 2, LUND
NÄR: 11 oktober 2019 kl 8.00 – 10.30
OBS Kostnadsfritt för medlemmar i Spelberoendes Riksförbunds olika föreningar.
Anmälan görs då till Madeleine Tügel madeleine@spelberoende.se
”Enligt våra villkor för den privata sidan så kan vi i dagsläget tyvärr inte lämna någon ersättning för spelmissbruk.”
Många arbetsgivare, privata och offentliga, ansöker inte sällan om ekonomiskt stöd från AFA- försäkring då rehabilitering är aktuellt för någon medarbetare.
Arbetsgivarna kan få ekonomisk ersättning för del av sina kostnader när en medarbetare genomgår arbetslivs-inriktad rehabilitering för både psykiska och fysiska besvär.
Detta stöd omfattar även beroende-behandling till följd av alkohol- och drogmissbruk. Däremot kan enbart Kommuner och landsting ansöka om stöd då det handlar om spelproblem.
Vi har ställt frågan till parterna, LO och Svenskt Näringsliv, och ett antal debattörer och professionella på spelområdet om hur de ser på att den privata arbetsgivarsidan inte omfattas av stödet i dagsläget.
FAKTA Sedan 2013 är spelberoende en psykiatrisk diagnos i DSM-5, kallad hasardspelsyndrom. När diagnosen infördes satte det fart på förväntningar om att människor med ett spelproblem nu skulle kunna få rätt till samma vård som alkohol- och narkotikaberoende personer.
Från och med den 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kommuner och landsting blev därmed ålagda att förebygga spelproblem. De ska också erbjuda stöd och behandling till personer som har allvarliga problem med spel om pengar. I korthet innebär det att en person med ett spelproblem kan ansöka hos socialtjänsten om hjälp till behandling för sitt spelberoende.
Hur ser då ansvaret för arbetslivet ut? Vi ställde frågan till Arbetsmiljöverket om hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut vid spelproblem i arbetslivet. Deras svar publicerade vi i oktober förra året, men vi återger det här.
Arbetsgivarens ansvar avseende alla diagnoser är ju att anpassa arbetet i den mån det är möjligt för att arbetstagaren ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i de fall diagnoser påverkar arbetsförmågan, enligt aktuella föreskrifter. Arbetsgivaren har ju inget medicinskt rehabiliteringsansvar utan endast ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som oftast innebär arbetsanpassning. Om spelmissbruket påverkar arbetsförmågan ska arbetsgivaren undersöka vad som kan anpassas i arbetsmiljön för att arbetstagaren ska kunna fungera i arbetet, och göra arbetsanpassningar som vid alla andra anpassningsbehov, oavsett diagnos.
Mot denna bakgrund ställde Resurs Rehabilitering frågan till AFA- försäkring om vad det är som gjort att den privata arbetsgivarsidan ej omfattas av stödet från försäkringen. Svaret följer här: ”Enligt våra villkor för den privata sidan så kan vi i dagsläget tyvärr inte lämna någon ersättning för spelmissbruk. Villkoren är något som styrs utav våra parter Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Den kommunala sidan av våra parter har bedömt att det är någonting vi kan ersätta för kommun och landsting. Medan den privata sidan inte anser att det är någonting som AGS-Fonden kan lämna ersättning för.”
Med andra ord har parterna i dagsläget sagt nej till ersättning för spelproblem på den privata arbetsgivarsidan. Men ansvaret enligt arbetsmiljölagstiftningen gäller även anställda med ett spelproblem som påverkar arbetsförmågan. Så varför har parterna kommit fram till detta beslutet och kommer det att ändras, i så fall av vad?
Den frågan har vi ställt till en flera initierade personer hos parterna inom AFA- försäkring, men också till debattörer och professionella inom spelområdet.
Här kan ni läsa de svar som kommer in från de tillfrågade. Vi publicerar dessa vartefter de inkommer.
Välkommen att kommentera och debattera frågan i vårt kommentarsfält.
Spelberoende – ett beroende likställt med alkohol och droger
Thomas Nilsson, leg psykolog
Lite bakgrund En vanlig föreställning ’är att allt fler svenskar spelar spel om pengar men sanningen är att andelen i befolkning som någon per år spelar har minskar rejält från 70 % 2008 till 58 % 2016. Vidare visar Folkhälsomyndighetens forskning om svenska folkets spelvanor att cirka 10% av spelarna, de med någon grad av spelproblem, står för drygt 53 % av omsättningen (Swelogs). I Sverige omsätter den legala spelmarknaden, de speloperatörer som har licens för att bedriva spel, i Sverige lite drygt 48 miljarder brutto. Räknar man med spel hos de utländska operatörerna, som för tillfället inte har tillstånd att erbjuda sina spelprodukter i Sverige, blir omsättningen lite drygt 53 miljarder brutto (Lotteriinspektionens siffror över den svenska spelmarknaden 2017. Med bruttoomsättningen menas omsättningen innan vinster utbetalats).
Det betyder på ren svenska att en oändligt liten andel av spelarna omsätter gigantiska summor. Omsättningen bygger på att spelarna vinner och återspeglar sina vinster.
Om spelberoende De med spelproblem ha stora svårigheter att kontrollera sitt spelande både vad gäller tid och pengar.
Ett typiskt kännetecken bland de med spelproblem är att även om man vinner stora summor så fortsätter man att spela och affärsidén med spel om pengar är just det. Spelarna får gärna vinna stora summor pengar men så länge de fortsätter spela vänder penningströmmen i speloperatörens favör och spelaren kassa går obönhörligen mot noll. Det är oftast här det sluttande planet börjar. Har man då inte pengar på kontot så ”lånar” man pengar. Man lånar på bank, begär kredit på kontokort, lämnar pengar av släkt och vänner och hamnar på så sätt i skuld. Det sätt som de med spelproblem tänker sig att de skall kunna betala tillbaks dessa ”lån” är genom att vinna pengar på spel. I teorin är ett logiskt beslut då deras erfarenhet är att de då och då vinner, tom stora belopp och med de pengarna kan man då betala tillbaks. Men som problemspelare har man stora bekymmer med att sätta stopp, sluta spela när man står på plus. Man fortsätter för det mesta att spela, pengarna tar slut och skulden kvarstår till sina fordringsägare. Hur ska man kunna betala tillbaks pengarna man lånat, betala hyran mm utan att det märks att man spelar?
I dessa lägen växer desperation och de åtgärder man vidtar för att få in pengar för att dels betala skulder dels kunna fortsätta spela leder till desperata åtgärder. För en del av spelarna innebär det att de börjar stjäla och bedra istället för att be om hjälp och stöd.
Att vara arbetsgivare och ta ansvar Ett sätt att bedra och ”låna” pengar för att finansiera sitt spelandet är att börja stjäla pengar från sin arbetsplats om man har den möjligheten. Har man tillgång till arbetsplatsens pengar på något sätt så är frestelsen stor att börja ”låna” från diverse konton och så gott det går döljas sina spår för de transaktioner man genomför. En enda person med spelproblem kan sätta ett helt företag i gungning, ekonomisk och psykosocialt plus allt vad det medför i extraarbete, t ex polisutredningen, rättegångar etc och oro på alla ledder inom företaget.
Hur många individer det rör sig om som stjäl och bedrar sin arbetsgivare är svårt att veta utan en djupare granskning av de polisanmälningar som görs och de eventuella domar det leder till. Min erfarenhet är att arbetsgivare är godtrogna när det gäller spel om pengar. Ofta har arbetsgivare, och de fackliga organisationerna, bra koll på alkohol och droger men noll koll på spel om pengar och de potentiella negativa konsekvenserna som ett överdrivet spolande kan leda till. Några enstaka företag har en policy för hur spel om pengar ska hanteras på arbetsplatsen och nästan ingen har förberett sig på att eventuellt stötta medarbetare som fastnar i speldjävulens klor.
Här har företagshälsovården en viktig uppgift att fylla. Dels att bedriva proaktivt arbete och införliva policys som är relevanta och kloka, dels att kunna erbjuda råd, stöd och behandling för de drabbade. Vi har kunskap om riskgrupper. Vi har kunskap om de negativa effekterna som drabbar den enskilde och hans/hennes anhöriga. Vi har kunskap om vilken vård och behandling som fungerar. Vi vet också att arbetsplatsen är en viktig arena för proaktivt arbete och vi vet hur viktig arbete är för den enskilde. Det vore humant och smart av arbetsgivarorganisationen att också inkludera spel i sina riktlinjer för att verka för en sund och säker arbetsplats.
Thomas Nilsson, leg psykolog.
Sustainable Interaction.
Kontakt: thomas@sustainableinteraction.se
Hur fungerar det nu? Vilket ansvar tar privata och offentliga arbetsplatser? Vilka förutsättningar ges av AFA?
Henrik Armus, ordf. Spelberoendes Riksförbund
Lite fakta: * Som vid alla missbruk är tidiga insatser alltid en fördel. Spelproblem är dock svårt att upptäcka men ej omöjligt.
* Samsjukligheten med alkohol och droger är stor
* Psykisk ohälsa, ständig jakt på pengar, bortspelade löner på löningsdagen, övertid, semesteruttag i pengar, överskuld, skam och dålig självkänsla. Inget ovanligt med självmordstankar.
* Sömnbrist, hur påverkar det insatsen på jobbet?
Vad kan arbetsgivaren göra? * Uppdatera sin policy så även spelberoende omfattas. Spärra datorer från spel. Inte uppmuntra till spel på arbetsplatsen t ex bolagspel.
* Om arbetstagaren har andra missbruksproblem, mår psykiskt dåligt, har sömnbrist ställ även frågan om hur spelvanorna ser ut.
Idag kan endast offentliga verksamheter, dvs kommun eller landsting nyttja AFA försäkringen om en anställd har spelproblem. Jag ställer mig frågan hur detta kommer sig?
Däremot har alla arbetsplatser ett ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen.
Det är i sammanhanget viktigt att veta att vi i dagsläget inte enbart kan luta oss mot att vården kan hantera spelberoende då kunskapen brister i många kommuner runt om i landet. Vården är m.a.o. ojämnt fördelad över landet.
