Håkan Thorsén är författare och Docent vid Örebro Universitet. Han arbete fokuserar bla på makt, etik och människans livsvillkor. Här följer hans kommentarer:
Etik och drogtester
Etik handlar väsentligen om hur man i språket kan rättfärdiga sina handlingar. Detta blir aktuellt när det gäller drogtester. Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.
Maktutövningen blir tydlig genom att arbetsgivaren ställer krav på personal att de ska genomgå drogtester, vid exempelvis nyanställning, slumpvis eller vid misstanke om droganvändning. Detta kan rättfärdigas genom att arbetsgivaren uppfattar ett ansvar gentemot ”tredje man”, exempelvis vid säkerhetsfrågor, kvalitetssäkring eller varumärkespolicy. Allmänna drogtester innebär också etiska problem vad gäller personalens perspektiv. Dispositionell makt kan här göra sig gällande, dvs personalen kan uppleva att om de nekar till drogtester kan arbetsgivaren komma att använda repressalier.
När det gäller nyanställning så kan den arbetssökande uppfatta hot om att inte får jobbet om denne vägrar. Redan anställda kan uppleva hot om att de får sämre arbetsuppgifter eller att löneutvecklingen påverkas. Dispositionell makt behöver alltså inte innebära tydliga hot, utan innebär att den beroende (personal eller personer i nyanställningsfasen) upplever att om de vägrar, så kan de drabbas av repressalier. De upplever alltså ett outtalat hot och kan därigenom gå med på drogtester – som en ytanpassning – trots att de inte vill detta, bland annat för att de upplever det som en kränkning gentemot sin integritet.
Andra etiska problem med drogtester är vilken typ av drogtest som används och träffsäkerheten av denna. Det finns många olika typer av drogtest, såsom hårtest, salivtest, urintest eller blodtest. Dessa har olika säkerhet och indikerar olika typer av droger. Urinprov måste också göras genom integritetskränkande förfarande – testaren måste se när den testade faktiskt kissar!
Drogtester kan också förstöra arbetsrelationen mellan arbetsgivare och personal. Drogtesterna kan innebära ett ifrågasättande av personalen, som denne upplever som en förtroendesvikt. Drogtester kan också inge en falsk tro då testet visar negativt, men den testade har tagit droger som testet inte indikerar. Då uppstår en svårighet att de biologiska markörerna inte är säkerställda, men arbetsgivarens representanter är ändå misstänksamma. Risken för att förtroendesvikten blir ännu större är uppenbar.