Spelproblem och AGS- fonden

“Enligt våra villkor för den privata sidan så kan vi i dagsläget tyvärr inte lämna någon ersättning för spelmissbruk.”

afa-bla-rgb-webb

Många arbetsgivare, privata och offentliga, ansöker inte sällan om ekonomiskt stöd från AFA- försäkring då rehabilitering är aktuellt för någon medarbetare.

Arbetsgivarna kan få ekonomisk ersättning för del av sina kostnader när en medarbetare genomgår arbetslivs-inriktad rehabilitering för både psykiska och fysiska besvär. 

Detta stöd omfattar även beroende-behandling till följd av alkohol- och drogmissbruk. Däremot kan enbart Kommuner och landsting ansöka om stöd då det handlar om spelproblem.

Vi har ställt frågan till parterna, LO och Svenskt Näringsliv, och ett antal debattörer och professionella på spelområdet om hur de ser på att den privata arbetsgivarsidan inte omfattas av stödet i dagsläget.

FAKTA 
Sedan 2013 är spelberoende en psykiatrisk diagnos i DSM-5, kallad hasardspelsyndrom.
När diagnosen infördes satte det fart på förväntningar om att människor med ett spelproblem nu skulle kunna få rätt till samma vård som alkohol- och narkotikaberoende personer.

Från och med den 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kommuner och landsting blev därmed ålagda att förebygga spelproblem. De ska också erbjuda stöd och behandling till personer som har allvarliga problem med spel om pengar. I korthet innebär det att en person med ett spelproblem kan ansöka hos socialtjänsten om hjälp till behandling för sitt spelberoende.

Hur ser då ansvaret för arbetslivet ut? Vi ställde frågan till  Arbetsmiljöverket om hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut vid spelproblem i arbetslivet. Deras svar publicerade vi i oktober förra året, men vi återger det här.

Arbetsgivarens ansvar avseende alla diagnoser är ju att anpassa arbetet i den mån det är möjligt för att arbetstagaren ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i de fall diagnoser påverkar arbetsförmågan, enligt aktuella föreskrifter. Arbetsgivaren har ju inget medicinskt rehabiliteringsansvar utan endast ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som oftast innebär arbetsanpassning. Om spelmissbruket påverkar arbetsförmågan ska arbetsgivaren undersöka vad som kan anpassas i arbetsmiljön för att arbetstagaren ska kunna fungera i arbetet, och göra arbetsanpassningar som vid alla andra anpassningsbehov, oavsett diagnos. 

Mot denna bakgrund ställde Resurs Rehabilitering frågan till AFA- försäkring om vad det är som gjort att den privata arbetsgivarsidan ej omfattas av stödet från försäkringen. Svaret följer här:

“Enligt våra villkor för den privata sidan så kan vi i dagsläget tyvärr inte lämna någon ersättning för spelmissbruk. Villkoren är något som styrs utav våra parter Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Den kommunala sidan av våra parter har bedömt att det är någonting vi kan ersätta för kommun och landsting. Medan den privata sidan inte anser att det är någonting som AGS-Fonden kan lämna ersättning för.”

Med andra ord har parterna i dagsläget sagt nej till ersättning för spelproblem på den privata arbetsgivarsidan. Men ansvaret enligt arbetsmiljölagstiftningen gäller även anställda med ett spelproblem som påverkar arbetsförmågan. Så varför har parterna kommit fram till detta beslutet och kommer det att ändras, i så fall av vad?

Den frågan har vi ställt till en flera initierade personer hos parterna inom AFA- försäkring, men också till debattörer och professionella inom spelområdet. 

Här kan ni läsa de svar som kommer in från de tillfrågade. Vi publicerar dessa vartefter de inkommer. 

Välkommen att kommentera och debattera frågan i vårt kommentarsfält.

Spelberoende – ett beroende likställt med alkohol och droger 

Thomas Nilsson, leg psykolog



Lite bakgrund
En vanlig föreställning ’är att allt fler svenskar spelar spel om pengar men sanningen är att andelen i befolkning som någon per år spelar har minskar rejält från 70 % 2008 till 58 % 2016. Vidare visar Folkhälsomyndighetens forskning om svenska folkets spelvanor att cirka 10% av spelarna, de med någon grad av spelproblem, står för drygt 53 % av omsättningen (Swelogs). I Sverige omsätter den legala spelmarknaden, de speloperatörer som har licens för att bedriva spel, i Sverige lite drygt 48 miljarder brutto. Räknar man med spel hos de utländska operatörerna, som för tillfället inte har tillstånd att erbjuda sina spelprodukter i Sverige, blir omsättningen lite drygt 53 miljarder brutto (Lotteriinspektionens siffror över den svenska spelmarknaden 2017. Med bruttoomsättningen menas omsättningen innan vinster utbetalats).

Det betyder på ren svenska att en oändligt liten andel av spelarna omsätter gigantiska summor. Omsättningen bygger på att spelarna vinner och återspeglar sina vinster.

Om spelberoende
De med spelproblem ha stora svårigheter att kontrollera sitt spelande både vad gäller tid och pengar.

Ett typiskt kännetecken bland de med spelproblem är att även om man vinner stora summor så fortsätter man att spela och affärsidén med spel om pengar är just det. Spelarna får gärna vinna stora summor pengar men så länge de fortsätter spela vänder penningströmmen i speloperatörens favör och spelaren kassa går obönhörligen mot noll. Det är oftast här det sluttande planet börjar. Har man då inte pengar på kontot så ”lånar” man pengar. Man lånar på bank, begär kredit på kontokort, lämnar pengar av släkt och vänner och hamnar på så sätt i skuld. Det sätt som de med spelproblem tänker sig att de skall kunna betala tillbaks dessa ”lån” är genom att vinna pengar på spel. I teorin är ett logiskt beslut då deras erfarenhet är att de då och då vinner, tom stora belopp och med de pengarna kan man då betala tillbaks. Men som problemspelare har man stora bekymmer med att sätta stopp, sluta spela när man står på plus. Man fortsätter för det mesta att spela, pengarna tar slut och skulden kvarstår till sina fordringsägare. Hur ska man kunna betala tillbaks pengarna man lånat, betala hyran mm utan att det märks att man spelar?

I dessa lägen växer desperation och de åtgärder man vidtar för att få in pengar för att dels betala skulder dels kunna fortsätta spela leder till desperata åtgärder. För en del av spelarna innebär det att de börjar stjäla och bedra istället för att be om hjälp och stöd.

Att vara arbetsgivare och ta ansvar
Ett sätt att bedra och ”låna” pengar för att finansiera sitt spelandet är att börja stjäla pengar från sin arbetsplats om man har den möjligheten. Har man tillgång till arbetsplatsens pengar på något sätt så är frestelsen stor att börja ”låna” från diverse konton och så gott det går döljas sina spår för de transaktioner man genomför. En enda person med spelproblem kan sätta ett helt företag i gungning, ekonomisk och psykosocialt plus allt vad det medför i extraarbete, t ex polisutredningen, rättegångar etc och oro på alla ledder inom företaget.    

Hur många individer det rör sig om som stjäl och bedrar sin arbetsgivare är svårt att veta utan en djupare granskning av de polisanmälningar som görs och de eventuella domar det leder till. Min erfarenhet är att arbetsgivare är godtrogna när det gäller spel om pengar. Ofta har arbetsgivare, och de fackliga organisationerna, bra koll på alkohol och droger men noll koll på spel om pengar och de potentiella negativa konsekvenserna som ett överdrivet spolande kan leda till. Några enstaka företag har en policy för hur spel om pengar ska hanteras på arbetsplatsen och nästan ingen har förberett sig på att eventuellt stötta medarbetare som fastnar i speldjävulens klor.

Här har företagshälsovården en viktig uppgift att fylla. Dels att bedriva proaktivt arbete och införliva policys som är relevanta och kloka, dels att kunna erbjuda råd, stöd och behandling för de drabbade. Vi har kunskap om riskgrupper. Vi har kunskap om de negativa effekterna som drabbar den enskilde och hans/hennes anhöriga. Vi har kunskap om vilken vård och behandling som fungerar. Vi vet också att arbetsplatsen är en viktig arena för proaktivt arbete och vi vet hur viktig arbete är för den enskilde. Det vore humant och smart av arbetsgivarorganisationen att också inkludera spel i sina riktlinjer för att verka för en sund och säker arbetsplats.

Thomas Nilsson, leg psykolog.

Sustainable Interaction.

Kontakt: thomas@sustainableinteraction.se

 

Hur fungerar det nu? Vilket ansvar tar privata och offentliga arbetsplatser? 
Vilka förutsättningar ges av AFA? 

Henrik Armus, ordf. Spelberoendes Riksförbund

Lite fakta:
* Som vid alla missbruk är tidiga insatser alltid en fördel. Spelproblem är dock svårt att upptäcka men ej omöjligt.

* Samsjukligheten med alkohol och droger är stor

* Psykisk ohälsa, ständig jakt på pengar, bortspelade löner på löningsdagen, övertid, semesteruttag i pengar, överskuld, skam och dålig självkänsla. Inget ovanligt med självmordstankar.

* Sömnbrist, hur påverkar det insatsen på jobbet?

Vad kan arbetsgivaren göra?
* Uppdatera sin policy så även spelberoende omfattas. Spärra datorer från spel. Inte uppmuntra till spel på arbetsplatsen t ex bolagspel.

* Om arbetstagaren har andra missbruksproblem, mår psykiskt dåligt, har sömnbrist ställ även frågan om hur spelvanorna ser ut.

Idag kan endast offentliga verksamheter, dvs kommun eller landsting nyttja AFA försäkringen om en anställd har spelproblem. Jag ställer mig frågan hur detta kommer sig?

Däremot har alla arbetsplatser ett ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen.

Det är i sammanhanget viktigt att veta att vi i dagsläget inte enbart kan luta oss mot att vården kan hantera spelberoende då kunskapen brister i många kommuner runt om i landet. Vården är m.a.o. ojämnt fördelad över landet.

Henrik Armus

Ordförande spelberoendes riksförbund

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
Från och med den 1 juli kan du som arbetsgivare få bidrag för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder.

Bidraget kallas för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. och kan användas till åtgärder som kan förkorta eller förebygga sjukfall. Det kan handla om att anpassa din medarbetares arbetsuppgifter och arbetstider eller konsultation om aktuella hjälpbehov och stöd, med mera. Åtgärderna ska utföras av en anordnare som är godkänd av Försäkringskassan som företagshälsovård eller annan aktör.

Läs mer här Försäkringskassan

Frukostmöte Växjö

Den 18 maj höll Previa Växjö och Resurs Rehabilitering ett frukostmöte med 50- talet deltagare om de nödvändiga samtalen i arbetslivet. 

Frukosten tog upp omfattningen av alkohol/droger, att tänka på vid samtalen som chef eller HR, hur gången ser ut hos Previa med provtagning, hälsoundersökningar, policyns betydelse m.m. och vad som erbjuds vid rehabilitering.

Översta bilden: Från vänster Pehr Jönsson, Christel Blondin, Annika Öberg, Sabina Ståhle, Jimmy Blondin.

De nödvändiga samtalen i arbetslivet

Genomfört

Resurs Rehabilitering och Previa bjuder in till frukostmöte den 18 maj i Växjö. 

Det är kanske inte alltid uppenbart vad som är orsaken till att en medarbetare fungerar sämre i arbetet, inte verkar trivas, har tappat intresset eller har återkommande korttidsfrånvaro. 
Anledningen kan vara en skadlig konsumtion av alkohol, droger, spel eller en psykisk ohälsa.

Hur förbereder man sig och samtalar som chef med en medarbetare i dessa situationer? Denna frukost kommer vi se närmare på hur dessa nödvändiga samtal kan se ut.

Öppenvård i Växjö

I dag den 28 februari 2018 startar Resurs Rehabilitering upp sin gruppbehandling i Växjö.

Våra arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogram är utvecklade för att bromsa alkoholens, drogens eller spelproblemets inverkan på livet. Vi vet också att tidigare insatser ger bättre resultat. Förutom Växjö finns vi även i Lund, Kalmar och Oskarshamn.

Här kan du läsa mer om vår öppenvård: Öppenvård i grupp

Välkommen att kontakta oss.

Spelproblem i Smålänningen

I dag är vi publicerade i Smålänningen om spelproblem. Intervjun tar upp statisken, vem som riskerar hamna i spelproblem, om brukarperspektivet, vilken behandling som finns och vart man kan vända sig med egna problem eller som anhörig.




Här kan du ladda ned och läsa artikeln:
“Stöd och hjälp vid spelproblem ojämnt fördelad över landet”

Finns även bakom betalvägg här: Smålänningen

Frukostmöte om spelproblem

INBJUDAN – FRUKOSTMÖTE OM SPELPROBLEM
Resurs Rehabilitering tillsammans med Linnéuniversitetet bjuder in till frukostmöte om spelproblem.

Den 1 januari 2018 får kommuner och hälso- och sjukvården ansvar för det förebyggande arbetet och stöd och behandling för spelproblem.För arbetslivet gäller samma ansvar som för alkohol och droger med rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering. 

Vad vet vi om spelproblem och hazardspelsyndrom? Vad kommer hända nu? Hur bör kunskapsutvecklingen genomföras? 

Om detta kommer vi tala på vårt frukostmöte den 24 november. Välkommen!


Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs?

BERTH HAGEL, Universitetsadjunkt, Linnéuniversitetet redogör
för kunskapsläget om spelproblem och hazardspelsyndrom.
Berth kommer också reflektera runt vad som händer efter att lagstiftningen är på plats hos kommuner och hälso- och sjukvården den 1 januari 2018.

KIM GRAHN, Spelberoendes Riksförbund talar om förbundets arbete och erfarenheter och vikten av brukarinflytande och delaktighet.

TOMMY STRÖMSTEDT, spelbehandlare, Resurs Rehabilitering om att arbeta med spelberoende i arbetslivet.

PANELDISKUSSION: Vad händer nu och vad behövs i kunskapsutvecklingen?
Panelen består Berth Hagel, Linnéuniversitetet. Torbjörn Asp, enhetschef, Växjö kommun. Nicklas Lundgren, spelbehandlare, Region Kronoberg. Kim Grahn, Spelberoendes Riksförbund. Ursula Liepe, Beteendevetare, Previa
samt representant för Resurs Rehabilitering.

Moderator, Jimmy Blondin från Resurs Rehabilitering. Välkomna!

Sista anmälningsdag 21 november

VAR
Linnéuniversitetet (lokal meddelas senare)
NÄR 24 november 2017 kl 8.00 – 11.00

Frukostmötet är till självkostnadspris 100:-/person att sättas in på bankgiro 5190-1403 innan den 24 november.

Frågor om frukostmötet kan ställas till Jimmy Blondin, 0708-677702 el. jimmy@resursrehabilitering.se

 

Spelproblem ett ansvar för arbetslivet

Den första januari 2018 får kommuner och hälso- och sjukvården ansvar för  att erbjuda stöd och vård till personer som har problem med spel om pengar. Skyldigheten gäller också att förebygga att spelproblem uppstår.

Vi ställde frågan till Arbetsmiljöverket om hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut.


Man räknar med att ungefär två procent av befolkningen i åldern 18-84 år har problem med sitt spelande, ca 134 000 personer. 31 000 av dessa anses ha allvarliga spelproblem (hazardspelsyndrom). Ytterligare fyra procent av den vuxna befolkningen ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem.

Att många människor med ett riskspelande och även allvarliga problem finns i arbetslivet är en rimlig slutsats. I dag väljer en del  företag och arbetsplatser att även skriva in spel om pengar i policydokument, vid sidan av alkohol och narkotika. Bland annat kan det uttryckas som att man vill ha en spelfri arbetsplats.


Vi ställde frågan till  Arbetsmiljöverket hur ansvaret för arbetsgivaren ser ut för spelproblem. 

Svaret från Svarstjänst
Arbetsgivarens ansvar avseende alla diagnoser är ju att anpassa arbetet i den mån det är möjligt för att arbetstagaren ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i de fall diagnoser påverkar arbetsförmågan, enligt aktuella föreskrifter. Arbetsgivaren har ju inget medicinskt rehabiliteringsansvar utan endast ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som oftast innebär arbetsanpassning. Om spelmissbruket påverkar arbetsförmågan ska arbetsgivaren undersöka vad som kan anpassas i arbetsmiljön för att arbetstagaren ska kunna fungera i arbetet, och göra arbetsanpassningar som vid alla andra anpassningsbehov, oavsett diagnos.
 

Föreskrifterna håller på att revideras men med anledning av regelförnyelsearbetet är det svårt att säga när de nya föreskrifterna är färdiga. 

Arbetsmiljöverket har den senaste tiden tagit emot samtal från skyddsombud och arbetsgivare mfl om hur de ska hantera spelproblem. I dag är det svårt att finna något om spelproblem på deras sida, vilket de är medvetna om. 

Förmodligen innebär den 1 januari startskottet för kunskapsinhämtning för både kommuner och hälso- och sjukvården även en uppdatering av folhälsopolicydokument och liknande också en förändring hos Arbetsmiljöverket, tror man. 

Vi har också ställt frågan till ett antal fackförbund och kommer uppdatera inlägget om svar kommer.

Hur ser du på arbetsgivarens ansvar för spelproblem?

Drogtester ökar stort i arbetslivet – varför?

Drogtester ökar stort i arbetslivet - varför?

Frågan om drogtester i arbetslivet är fortfarande ca 30 år efter att det började användas i Sverige en laddad och omdiskuterad fråga. 

Problemen och osäkerheten handlar om såväl juridiska, sociala och etiska frågor. En annan fråga i sammanhanget är om man uppnår de mål man har med drogtestning på arbetsplatsen?

Ökar säkerheten på arbetsplatserna? Vad händer med människorna bakom positiva testresultat?


I Månadens fråga tar vi upp drogtester i arbetslivet och dess fortsatta ökning. För att ge frågan perspektiv så har vi intervjuat Tomas Villén, sjukhuskemist på Missbrukslaboratoriet, Gunnar Wärngård, EDTS som bla tillhandahåller provtagningstjänster, Annett Olofsson, jurist på LO-TCO rättsskydd, Tony Skoog, ombudsman Kommunal Mitt, Magnus Dalsvall, HR expert och grundare av HR- akuten, Håkan Thorsén, författare och universitetslektor Örebro universitet.

Intervjuerna finner du längre ned i inlägget men innan dess görs ett historiskt svep över forskning och statliga utredningar m.m. 

Vad har du att säga i frågan? Tyck till i vårt kommentarsfält!

Arbetslivet har under en rad av år utpekats som lämplig arena för att förebygga alkohol och drogproblem. Ett flertal statliga utredningar och rapporter har påpekat denna möjlighet. Ett exempel på denna förväntan fanns i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador för perioden 2006– 2010. Där var arbetslivet en prioriterad arena för alkohol- och drogprevention och gick under namnet Riskbruksprojektet.

Dock är det så att användningen av narkotika på svenska arbetsplatser är ett outforskat område även om det finns belägg för att personer i arbetsför ålder brukar narkotika och att de återfinns på svenska arbetsplatser (Hermansson, 2008 sid 193). Så vad menar vi då med att förebygga alkohol och droger? Syftet kan enkelt uttryckas som att förebygga eller begränsa problem, dvs att uppnå detta innan problem uppstår. Frågan är hur vi åstadkommer det önskvärda resultatet och vilka kunskaper som behövs?

Själva alkohol och drogtestningen bör alltså betraktas som en del i en kedja av åtgärder för att uppnå målet. Testning i sig upptäcker i vissa fall mått på konsumtionen, då även utanför arbetstid (alkohol), i fallet med droger egentligen bara vilken typ av substans personen brukat, vilket i sig hänger ihop med vilken/vilka substanser beställaren efterfrågat. En annan väsentlig fråga är om tillförlitliga tester används?

I en artikel i Läkartidningen 2010, drar ett antal forskare, Hermansson, Beck mfl slutsatsen “att drogtestning på urinprov är en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk i arbetslivet och därmed kunna erbjuda stöd- och rehabiliteringsinsatser.” Med effektivt menar man att drogtest behöver ingå i ett större program och vara väl förankrat på arbetsplatsen.

Missbruksutredningen (SOU 2011:35) hade även arbetsplatsen, som ett av sina reformområden. Man påpekade att ett stort antal personer med missbruksproblem i olika stadier finns i arbetslivet. Utredningens förslag var bla annat att stödja arbetsgivarens arbete med att förebygga riskbruk, missbruk och beroende. I fråga om drogtester och integritetsfrågan skrev man: “Utredningen är medveten om att en medicinsk bedömning av patientens eventuella beroende av olika psykoaktiva substanser kan upplevas som integritetskränkande men anser att fördelarna med att kunna bättre värna en patients hälsa och de samhällsekonomiska vinsterna med adekvat behandling överväger. “

Även om testning och kort rådgivning blivit allt vanligare inom Företagshälsovården, och ett antal utredningar och rapporter uppmanar åt det hållet, så kan man nog påstå att intresset är svalt bland arbetsgivare vad gäller det bredare preventiva arbetet. Kraven på att använda effektiva metoder för prevention har också ökat.

Som tidigare beskrevs så kan testning ses som en del i det förebyggande arbetet för att upptäcka konsumtion men också för att hjälpa, tex genom att erbjuda rehabilitering. Det hänger ihop med kunskapsnivån och hur man resonerar om skälen för drogtester på arbetsplatsen. Det vanligaste  är sannolikt säkerheten. I en 15 år gammal studie visade det sig att arbetsplatser också tog ställning mot narkotikan genom policybeslut.

Här några exempel på kommentarer från personalchefer, chefer hur man kan resonera: 

”Ja, jag antar att vi använder testerna för att de ligger i tiden”,

”Vi använder dem mest slentrianmässigt, det riktiga skälet kanske borde vara att inte få in personer på företaget som inte kan hantera sitt jobb”

… inte få in dem innanför grindarna” uttryckte sig en av intervjupersonerna i studien “Alkohol- och drogtester i arbetslivet” (Eriksson & Olsson 2001) 

Studien visar också på skillnaden och det problematiska i synen på alkohol och droger angående det legala eller illegala med respektive substans. Man skriver angående att ta ställning mot narkotika:

Arbetsgivaren får därmed en polisiär roll och den privatisering av narkotikabekämpningen, och således brottsbekämpningen, som sker är inte helt oproblematisk. Dessutom kan narkotikatesterna, till skillnad från alkoholutandningsprov, inte bevisa att du varit påverkad på jobbet.

När det gäller testers tillförlitlighet m.m. så har Alna tagit fram riktlinjer tillsammans med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden samt Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac och forskare.

INTEGRITET
Från fackligt håll har stridsfrågan under lång tid varit själva integritetsfrågan för arbetstagarna. Man vill värna integritetsskyddet för sina medlemmar och anser många gånger att det inte uppfylls. Man anser att Arbetsdomstolen inte tillräckligt tagit hänsyn till integriteten i sina domslut. Därför vill man se en reglering genom lag för bla drogtestning.

Det första som kan sägas om begreppet integritet är att det inte existerar en vedertagen definition.  
Integritetsskyddet uttrycks bla enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Den säger att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Artikeln omfattar även skydd mot medicinska undersökningar, och då även sådana av mindre betydelse.  

Bland en rad av statliga utredningar rörande integriteten finner vi (SOU 2009:44) “Integritetsskydd i arbetslivet”. Den föreslog en särskild reglering för medicinska undersökningar, som även omfattar alkohol och drogtestning.  Utöver Europakonventionens integritetsskydd finns ytterligare konventioner, förordningar och lagar som tar upp förhållandet mellan arbetsgivares rätt till kontroll och arbetstagares rätt till integritet. Vägledande i Sverige för offentligt anställda är LOA, Lagen om offentligt anställda. För privata aktörer har prövningar i Arbetsdomstolen pekat ut riktningen för arbetsgivarna. Resultatet är att om arbetsgivarens intresse, som säkerheten, väger tyngre än arbetstagarens intresse av integritet så är arbetstagaren skyldig att underkasta sig testning.
Både Integritetsutredningen såväl som Missbruksutredningens förslag hamnade mer eller mindre i arkivet.

Själva integritetsfrågan är återigen aktuell i ett nytt betänkande (SOU 2017:52). Betänkandet föreslår uppförandekoder för att stärka integriteten när det gäller tex övervakning om var arbetstagaren befinner sig, vad man gör på nätet och kameraövervakning.

För den som vill läsa mer om vilka utredningar som genomförts bakåt i tiden rekommenderas denna lista från tidningen Arbetet.

OMFATTNING AV NARKOTIKABRUKET 
Det första som ska sägas om bruket av narkotika i befolkningen, är att den är begränsad. Missbruksutredningens kartläggning uppskattade antalet riskbrukare (hälso-juridisk- beroenderisk) av narkotika till 77 000. Andelen tungt beroende till 29 500. För läkemedelsberoende ett antal av 65 000. Utredningen antog också att det tunga beroendet skulle öka på sikt.

I CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) rapport från sommaren 2017 skriver man: “Andelen i befolkningen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 00-talet, efter en uppgång under föregående årtionde. Dock finns tecken på att användningen blivit något mera intensiv bland yngre vuxna och de indikationer som speglar allvarligare former av narkotikaanvändning pekar på en försämrad situation.”

Reglering i Europa

EU.s narkotikabyrå EMCDDA har sammanställt en lista, som har ett antal år på nacken (2006), över 23 europeiska länder och dess rättsliga status för drogtester i arbetslivet.

Endast Finland (2003), Irland (2005) och Norge (2005) har lagstiftning som tydligt och specifikt tar upp frågan om drogprovning på arbetsplatsen. För alla länder är dock olikheter och skillnader tydliga. 

Tex tillåter Frankrike enbart testning för högsäkerhetsklassade positioner. I Holland är nyanställningstester av alla sökande förbjuden enligt lag.

Här följer en kort sammanfattning av listan och hur det ser ut på nationell nivå.

Harmonisering 
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-direktiven om skydd av personuppgifter och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen verkar ha genomförts i nästan alla ländernas lagar.

Risk- responsnivå många länder anger att testning kan äga rum när det finns en hälso-, eller säkerhetsrisk eller när det är “nödvändigt”, “proportionellt” “motiverat” eller “rimligt” eller när det finns en misstanke om droger.

Hälsoperspektivet framför det olagliga i att bruka narkotika. Det finns länder som uppger att tester ingår i en övergripande hälsopolicy och syftet med testningen bör vara att påverka. Arbetsgivaren har en laglig skyldighet att tillhandahålla en säker arbetsplats.

Sysselsättningsaspekten länderna varierar kraftigt i betoning på provtagning före eller under anställning. Testning är tillåten för arbetssökande i vissa länder i vissa situationer.

Sanktioner vissa länder bestraffar särskilt otillåten testning med straffavgifter, då antingen som ett brott mot arbetstagarens integritet eller som ett brott mot integriteten i allmänhet. I EU-direktivet om dataskydd överlämnas emellertid åt medlemsstaterna att fastställa eventuella sanktioner för brott mot dataskydd.

(fritt översatt)
Läs mer om sammanställningen här EMCDDA

Åren 2005 – 2014 är hämtade från Drogtestnytt mars 2015.

Gröna staplar är uppgifter från Tomas Villén, Missbrukslaboratoriet augusti i år.  
Siffrorna för 2017 är en prognos. 



Nedgången från 2008 till lägsta läget 2009 sammanfaller med färre nyanställningar pga av dålig fart i ekonomin. Det föll med 14%. Därefter har nyanställningarna ökat och under 2016 nyanställdes cirka 1,5 miljoner personer (15-74 år)

Källa: Arbetslöshetsrapporten 2017

Intervjuerna

Drogtester i arbetslivet har mer än fördubblats på fem år på ett av de största laboratorierna, Missbrukslaboratoriet, Karolinska universitetssjukhuset. 

Vi har siffror för varje år och ökningen från 2013 har fortsatt med stor kraft, säger Tomas Villén, Sjukhuskemist på laboratoriet. 

Ökningen kan bero på flera saker. Det kan vara så att vi får en större andel av hela landets prover eller att drogtestningen i samhället ökar. Antagligen är det en kombination av båda. EDTS (se intervju nedan) sköter provlogistiken sedan några år för flera företagshälsovårdskedjor och då får vi nästan alla deras prover.

Vi för ingen statistik över provtagningsindikationerna och kan därför inte säga om det är de slumpvisa proverna eller nyanställningsproverna som ökar.

Vi har ju analyserat drogtester i arbetslivet i ca 25 år och andelen positiva urinprover har successivt ökat från 2-3% under 1990-talet till 4-5% 2015-2017. För salivprover är andelen 1% för tiden 2015-2017.

Jag har funderat mycket på varför provtagning ökar och har inget svar. Det är möjligt att andelen slumpvisa tester har ökat och att dessa har större andel positiva resultat. Antalet beställda analyser per prov har också ökat men inte så att det kan förklara ökningen av andelen positiva svar. Det finns mig veterligen inga andra indikationer på att missbruket i samhället har ökat dramatiskt.

Man ska hålla i åtanke att en stor andel av våra positiva svar beror på högst legitima läkemedelsintag, men det är framför allt cannabis, amfetamin och kokain som ökat, och dessa kan inte bero på medicinering. Gränserna för vilka koncentrationer som bedöms som positiva har inte ändrats nämnvärt. 

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av statistiken. Drogtester i arbetslivet är numera en etablerad del av företagshälsovården i Sverige och uppenbarligen anser många arbetsgivare att det är värt kostnaden att fortsätta bedriva verksamheten.

Villén avslutar med att säga:  –Det vore kul om någon kunde studera vad som händer med våra positiva resultat. Vår förhoppning är ju att missbrukarna som upptäcks rehabiliteras och inte sparkas ut.                                       

Gunnar Wärngård, EDTS

“EDTS har stor bidragande orsak till ökningen eftersom vi idag arbetar med fler branscher än för 20 år sedan.”

Läs mer

 

Annett Olofsson, LO-TCO rättsskydd

“Det behövs lagstiftning som innebär en rimlig balans mellan arbetsgivarnas intresse av kontroll å ena sidan och arbetstagarnas intresse av skydd för sin personliga integritet å andra sidan.”

Läs mer

Tony Skoog, Kommunal Mitt

..”om jag har lämnat ett positivt prov men har inga drogproblem. Är jag då ”stämplad resten av mitt liv”? Hur hanteras min integritet?”

Läs mer

Magnus Dalsvall, HR- akuten

“Att antalet drogtester ökar i arbetslivet, ligger väl i tiden med ökande arbetsmiljökrav på arbetsgivare.”

Läs mer

Håkan Thorsén, Örebro universitet

“Drogtester blir etiskt intressanta ur maktutövningssynpunkt, säkerheten hos själva testet och förtroendekriser som kan uppstå mellan arbetsgivare och personal.”

Läs mer