Alkoholrelaterade dödsfall omfattande

DEBATT
från DN Debatt 2017-07-23

Fyra riksdagsledamöter tillsammans med Sven Andréasson, professor i socialmedicin och alkoholläkare, efterlyser en ny expertmyndighet som tar alkoholfrågan på allvar. Bakgrunden är de omfattande alkoholrelaterade dödsfallen.

Läs mer här i DN Debatt

Alkoholkonsumtionen ökar bland pensionärer

En undersökning från Socialstyrelsen visar att personer över 65 år dricker allt mer och att allt fler äldre dör till följd av sitt drickande. En utveckling som följer den i andra västländer.

Dödligheten ökat med 40 procent

Från 2006 till 2015 fördubblades antalet kvinnor mellan 65 och 84 år som fick vård som en följd av sina alkoholvanor. 2015 dog också över 1000 äldre till följd av alkoholen. En ökning med över 40 procent jämfört med 2001, enligt Socialstyrelsen.

Stora mörkertal

En förklaring till ökningen kan vara att de äldre har med sig alkoholvanor som skapats i ungdomen. Efter pensionen finns risken att drickandet, som hölls i schack under arbetslivet, eskalerar. Samtidigt klarar kroppen inte lika mycket alkohol när man blir äldre.

Läs mer här 
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-fler-dricker-mer-efter-att-de-gatt-i-pension?cmpid=del:tw:20170709:allt-fler-dricker-mer-efter-att-de-gatt-i-pension:nyh:lp

 

Stress eller demens?

Stress, utmattning och en känsla av att minnet sviker. Det är symptom hos en växande patientgrupp som studerats i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Resultat: De kan behöva hjälp, men har sällan begynnande demens.

Sambandet mellan självupplevda minnesbesvär och stress visade sig vara starkt.
Sju av tio i gruppen hade upplevelser av allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet.

– Vi fann att stressproblematik var väldigt vanligt. Man berättar att man lever eller levt länge under allvarlig stress och att det påverkat de kognitiva funktionerna så till den grad att man uppfattar att man är sjuk och oroar sig för det, kanske i kombination med att man har en nära familjemedlem med demenssjukdom och därmed mer kunskaper och oro, säger Marie Eckerström.

Läs avhandlingen här: 
http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/svar-stress-bakom-sjalvupplevda-minnesproblem.cid1483952

Arbetsmiljö och sjukfrånvaro

Feelgood har presenterat en Jobbhälsorapport med data från en bred psykosocial undersökning med nästan 2 600 personer från 36 olika arbetsplatser, stora och små privata och offentliga.Tyngdpunkten ligger på tjänstemän i offentlig sektor.

Slutsatserna är att vi behöver se både grupp och individ. Att se både sjukfrånvaro och nedsatt prestation i arbetet. Att politiken och parterna behöver bredda perspektivet.

Här kan du läsa Jobbhälsorapporten 
http://www.feelgood.se/fileadmin/filer/Feelgoods_Jobbhalsorapport_2017__webb_.pdf

Ekonomiskt verktyg för psykisk ohälsa

Det arbetshälsoekonomiska analysverktyget är framtaget som ett stöd till det förebyggande arbetet, men kan även användas för rehabiliterande insatser.

Analysverktyget är utvecklat utifrån tidigare forskning inom arbetsmiljö och ekonomi och strukturerat enligt de tre ekonomiska frågeställningarna som arbetsgivare har när de fattar beslut om arbetsmiljö- och hälsoinsatser: kostnaden för ohälsan, ohälsans påverkan på ekonomin samt om insatserna är kostnadseffektiva.

Ladda ned pdf här
Analysverktyg

Lagändring om spelberoende

Från 1 januari 2018 får kommunernas socialtjänst ansvar för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar. Kommun och landsting ska samarbeta om den enskilde spelberoende.

– ”Spelmissbruk är ett allvarligt problem, som ger stora sociala och ekonomiska konsekvenser, både för de som spelar och för deras anhöriga. Hittills har det på många håll i landet varit svårt att få hjälp för spelproblem. Förhoppningsvis innebär lagändringen att tillgången till vård och behandling kommer att öka och att fler kommer att kunna få nödvändig hjälp,” säger Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen.

Läs mer hos Socialstyrelsen
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2017/spelmissbruklikstallsmedannatmissbruk

Förstärkt rehabilitering från 1 juli

Förslag om att arbetsgivaren ska ha upprättat en rehabiliteringsplan efter 30 dagar. Förslagen föreslås träda ikraft den 1 juli 2018.

I lagrådsremissen kan man läsa att: ”Arbetsgivaren ska ha upprättat en plan för återgång i arbete för den anställde sjukskrivne personen senast den dag som arbetsförmågan har varit nedsatt under 30 dagar. Försäkringskassan bör i ökad utsträckning följa upp arbetsgivarens planer och åtgärder inom ramen för gällande tillsynsansvar för rehabiliteringsverksamheten.”

Här kan du läsa mer om förslaget 
http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2017/06/forstarkt-rehabilitering-for-atergang-i-arbete/